Svensk Energi
Svensk Energi

Elanvändning

I Sverige använder vi ganska mycket el per person och år. Det beror på vårt nordliga läge med kalla vintrar kombinerat med en elintensiv basindustri. Vi använder drygt 14 000 kWh el per invånare och år och ligger på sjätte plats internationell sett.

Den totala elanvändningen inklusive överföringsförluster och stora elpannor i industri och värmeverk uppgick preliminärt till 135,6 TWh år 2014, att jämföra med 139,2 TWh år 2013.

Sverige har relativt mycket elvärme, drygt 30 TWh totalt, varav två tredjedelar är beroende av temperaturen utomhus. Vid en jämförelse mellan olika år måste därför hänsyn tas till temperaturvariationer mellan åren. Den temperaturkorrigerade elanvändningen uppgick år 2014 preliminärt till 139,5 TWh, vilket kan jämföras med 140,6 år 2013.

Elanvändningens utveckling är starkt beroende av tillväxten i samhället. I diagrammet (nedan) visas utvecklingen från år 1970. Fram till och med år 1986 ökade elanvändningen snabbare än bruttonationalprodukten, BNP. Åren 1974 till 1986 berodde detta till stor del på ökad elvärmeanvändning. Sedan år 1993 har dock elanvändningen ökat i långsammare takt än BNP.

Elanvändningen som funktion av BNP-krona 1970–2014 (1995 års priser), källa: SCB

Elanvändning i bostäder

Bostadssektorn omfattar småhus, jordbruk, flerbostadshus och fritidshus. El till jordbruksdriften hänförs till service. Elanvändning, exklusive elvärme har haft en jämn ökningstakt sedan 1960-talet, med undantag för oljekrisen 1973/74, och en tillfällig sparkampanj under 1980/81 då ökningen tillfälligt bröts.

Användningen av hushålls- och driftel i flerbostadshus har ökat stadigt. Detta beror dels på att antalet bostäder ökat, dels på ökad apparatstandard. Ökningstakten har dock minskat de senaste åren. Det är idag i huvudsak i samband med renovering av äldre flerbostadshus och det faktum att hushållen skaffar fler apparater – till exempel diskmaskiner, frysskåp eller hemdatorer – som elanvändningen ökar. För alla bostadstyper gäller dock att byte av äldre apparater, till exempel kylskåp och tvättmaskiner, till modernare och energisnålare motverkar ökningen. Diagrammet nedan visar hur hushållselen fördelades år 2007.

Relativ fördelning av hushållsel (2007), källa: Energimyndigheten

Elvärme svarar för 30 procent av uppvärmningsenergin i bostadssektorn, framförallt i småhusen. Under perioden 1965 till 1980 byggdes ett stort antal småhus med direktverkande elvärme. Efter år 1980 har flertalet nybyggda småhus försetts med vattenburen elvärme. För att minska oljeberoendet efter den andra oljekrisen i början av 1980-talet konverterades ett mycket stort antal småhus från oljepanna till elpanna under åren 1982 till 1986. De senaste åren har antalet värmepumpar ökat kraftigt, vilket minskat behovet av inköpt energi för uppvärmning och varmvatten i bostäderna.

Det naturliga valet vid nybyggnad och konvertering i flerbostadshus har varit fjärrvärme där sådan funnits tillgänglig. Utanför fjärrvärmeområdena har dock elvärme installerats, främst vid nybygge. Elvärme som komplement till andra uppvärmningsformer är också mycket vanligt, cirka fyra procent av byggnadsytan i flerbostadshus är i huvudsak eluppvärmd.

Läs mer om elanvändningen i industrin och andra delar av samhället i Elåret Verksamhetsåret 2014.

Högst elanvändning

Island ligger i topp när det gäller den årliga elanvändningen per capita. Med sin lilla befolkning och sin elintensiva industri använde islänningarna nästan 52 000 kWh per capita under år 2011. Det framgår av statistik från International Energy Agency (IEA). Här är de sju länderna med högst elanvändning:

  • Island 51 921
  • Norge 23 446
  • Finland 15 795
  • Luxemburg 15 672
  • Kanada 15 474
  • Sverige 14 360
  • USA 13 156

Internationell statistik