Det är i särklass billigast att producera el med vattenkraft i Sverige, när det gäller att bygga nya anläggningar. Därefter kommer vindkraft och kärnkraft som båda i stort sett har samma kostnadsläge. Det är en slutsats i Elforsks studie ”El från nya anläggningar”.
 |
| Vatttenkraften är den i särklass billigaste formen av ny elproduktion att bygga. |
Vattenkraften är billigast att bygga. Det gäller oavsett vilken kalkylränta som väljs. På andra och tredje plats kommer kärnkraft respektive vindkraft, vid byggande med en kalkylränta på tolv procent. Om sex procent kalkylränta används blir vindkraften billigare än kärnkraften.
Det står att läsa i Elforsks rapport ”El från nya anläggningar” som är en uppdatering av en tidigare version från år 2003. I den nya utgåvan har kostnadsläget och prestanda uppdaterats och nuvarande förutsättningar för bränslepriser, skatter och avgifter gäller. Nya mer aktuella anläggningsstorlekar har beräknats och kärnkraften finns med, liksom kolkraftverk med avskiljning av koldioxid.
Alla anläggningar har i övrigt beräknats med samma förutsättningar för att göra jämförelser sinsemellan möjliga.
Dyrare kraftvärme med bio och avfall
 |
|
Förbränningsskatten på avfall från år 2004 gör el från avfallsanläggningar dyrare. |
En av avsikterna med rapporten är att spegla hur policies och statliga åtgärder i form av skatter, bidrag och stöd påverkar kostnaden för att producera el med olika villkor. En jämförelse med resultaten från år 2003 visar på intressanta förändringar:
- Kraftvärme med avfall som bränsle var år 2003 en ren vinstaffär för anläggningsägare eftersom bränslet gav en intäkt. Förbränningsskatten på avfall från år 2004 har dock gjort att avfallskraftvärmen blivit dyrare och hamnar på en fjärdeplats.
- För biobränslebaserad kraftvärme har kostnaderna nära nog fördubblats jämfört med år 2003. Det beror på en ökad efterfrågan på såväl själva biobränslena som på kraftverken med denna teknik. Detta tillsammans med den relativt svaga konkurrensen på leverantörssidan och ökade stålpriser är förklaringen.
- Kolkraft har inte ökat lika mycket i kostnader som biobränslebaserad kraft.
 |
|
Ökade driftskostnader gör vindkraft till havs dyrare. |
Därför är dessa alternativ i den nya rapporten jämförbara kostnadsmässigt.
- Naturgasbaserad elproduktion har även den blivit dyrare p g a utsläppsrätter och koldioxidskatter men kostnaderna har ökat måttligt jämfört med den förra rapporten.
- Vindkraften har blivit dyrare, framför allt den havsbaserade vindkraften. Bakom de höga kostnaderna står höga drifts- och underhållskostnader, bl a orsakade av havererade växellådor. Även ökade materialkostnader har betydelse.
Rapporten presenterar kostnaderna för att producera el med olika anläggningar dels utan skatter, avgifter och bidrag men också med dessa inräknade. De två kalkylräntorna sex och tolv procent har använts.
Kalkylräntan sex procent och skatter, avgifter och bidrag inräknade ger följande kostnadsbild för nybyggda anläggningar i stigande kostnadsföljd:
|
Anläggning och installerad eleffekt |
Kostnad elproduktion öre/kWh |
|
Vattenkraft 90 MW |
15,6 |
|
Vindkraft på land 40 MW |
30,4 |
|
Kärnkraft 1 600 MW |
33,0 |
|
Vindkraft på land 4,25 MW |
37,6 |
|
Avfallskraftvärme 30 MW |
41,2 |
|
Gaskombikraftvärme 150 MW |
48,5 |
|
Biobränslekraftvärme 80 MW |
49,2 |
|
Gaskombikondens 400 MW |
49,5 |
|
Gaskombikraftvärme 40 MW |
55,9 |
|
Vindkraft till havs 150 MW |
56,5 |
|
Kolkondens 400 MW |
61,4 |
|
Vindkraft till havs 750 MW |
65,9 |
|
Biobränslekraftvärme 30 MW |
66,3 |
|
Kolkondens med CO2-avskiljning 400 MW |
81,2 |
|
Biobränslekraftvärme 10 MW |
84,6 |
|
Avfallskraftvärme 3 MW |
110,6 |
 |
|
Lars Wrangensten har hållit ihop studien från Elforsks sida |
Rapporten kan beställas, respektive laddas ned på Elforsks hemsida. En användarvänlig beräkningsmodell finns att tillgå på hemsidan för egna kalkyleringar; www.elforsk.se/varme/varm-nyanl.html.