Det regionala mötet med formella val i Region Syd genomfördes under vecka tio i Åhus. Paul Andersson, regionchef i Syd, redovisade arbete som utförs i regionen i form av medlems- och omvärldskommunikation och övrig verksamhet.
Medlemskommunikationen handlar främst om regionala möten kring aktuella frågor som elnätsregleringen, KURTträffar och Inför-vintern-möten. Bransch- och rekryteringsmöte samt så kallade arenamöten inom elhandel och elproduktion genomförs också regionalt.
|
- Dessutom besöker vi medlemsföretagen och ungefär en gång per månad distribueras senaste nytt i Region-Nytt.
Flera av medlemmarna i region syd har också blivit intervjuade i den reportageserie om månadsavläsning som lagts ut på webben.
Nu planeras en motsvarande serie om förhandsregleringen. |
Paul Andersson, regionchef Region Syd |
Omvärldskommunikationen bedrivs främst som nätverksträffar med länsstyrelser, Svenskt Näringsliv, LRF m fl. Under 2010 kommer kommunikationsprojekt att genomföras inom de aktuella områdena som förhandsreglering och prisområden.
- Inom vår region arbetar vi också med SUSIE som är ett IT-stöd för elsamverkan. Ett utvecklingsprojekt pågår för närvarande för att kunna driftsätt SUSIE 2011 under nästa år.
Elens nyckelroll för klimatfrågans lösning
Maria Sunér Fleming, enhetschef elproduktion och Cecilia Kellberg, ansvarig för miljö- och klimatfrågor inom Svensk Energi, presenterade EUs strategiska energiöversyn. I visionen om en klimatneutral elsektor och ett klimatneutralt samhälle är elen en viktig del av lösningen.
Det finns starka drivkrafter för förändrad elproduktion och mer integrerade energimarknader i Europa. Trycket på energieffektivisering ökar både inom EU och i Sverige och kundernas roll kommer att stärkas. Svensk Energi arbetar med en 2050-vision som ska visa en väg till ett klimatneutralt samhälle för kunder, politiker, myndigheter osv.
|
Visionen kommer att presenteras under politikerveckan i Almedalen i sommar.
- Det känns viktigt att öka branschens förtroende inom miljö- och klimatfrågorna och att tydliggöra att el är en central del av lösningen på klimatproblemet.
- Men det är inte lätt, många frågor är svåra att sia om. Hur utvecklas till exempel kärnkraften och vilken roll kommer den att spela i framtiden? |
Maria Sunér Fleming, Svensk Energi |
Svensk Energis profilfrågor
Maria Wärnberg, stabschef på Svensk Energi sedan ett år tillbaka, redovisade Svensk Energis profilfrågor.
- Det handlar om totalt åtta frågor som är vägledande för verksamheten under året. Klimatfrågan liksom kundperspektivet har en hög placering när det gäller att skapa kundnytta och öka förtroendet för branschen samt elens nyckelroll för klimatfrågans lösning. Landets energi- och klimatpolitik bestäms i hög grad i EU. Sylvia Michel, tidigare VD på Kristinehamns Energi, flyttar inom kort till Bryssel för att finnas i händelsernas centrum för Svensk Energi.
|
Rickard Ekholm, E.ON Försäljning och Ronny Frankson, Mellersta Skånes Kraft |
Publiken engagerade sig i många frågor under dagen |
Från hösten 2011 kommer Sverige att delas in i fyra prisområden. Svensk Energi arbetar för tydligare förutsättningar inför genomförandet och tar också fram en kommunikationsplan.
Processen för att standardisera informationsutbytet på elmarknaden går inte så snabbt som vi önskat. EMIX fungerar tekniskt sett bra och har hög tillgänglighet. Under våren kommer version 2 att driftsättas och detta kommer att påverka alla företag som skickar meddelanden.
En kontakt för kunden är en fråga högt upp på agendan i EU och Nordiska ministerrådet har uttalat sitt stöd för en gemensam nordisk slutkundsmarknad för el. Frågan är inte om en nordisk slutkundsmarknad ska komma till stånd utan när och hur!
Timmätning uppfattas som en riktig utveckling, men det kommer att ta tid. Branschen har redan investerat 10-15 miljarder SEK i mätreformen. Det skulle innebära stort samhällsekonomiskt slöseri att i närtid investera i nya mätare.
En annan viktig fråga i debatten är vattenkraftens roll i ett hållbart energisystem. Thomas Korsfeldt, Energimyndighetens tidigare gd, har av branschen fått i uppdrag att ta fram en vattenkraftutredning i nära dialog med olika intressen.
En översyn av elcertifikatsystemet pågår och EI har uppdrag att ta fram konsekvenser av en ökad ambitionsnivå i produktionen framför allt för konsumenter. Det är främst biokraftvärme och landbaserad vindkraft som bidrar till målet och detta kommer att medföra en kostnadsökning för kunden.
- Alla dessa frågor är svåra att kommunicera. Därför har vi öppnat ”Svarsakuten” som levererar snabba svar i debatten. Det är inte alltid så lätt att få svaren införda i dagspressen men det finns flera kanaler och läggs alltid ut på webben.
Vilken fråga uppfattar medlemmarna i region syd som den viktigaste? Församlingen var rörande enig om att det som är viktigast men svårast att kommunicera är elpriset. Vad beror det höga elpriset på? Vem tjänar pengarna? Elpriset kopplas till en social rättighet och det påverkas av politiska beslut. Det saknas ofta kunskap i politikerledet men även internt inom branschen, vilket inte gör det hela lättare.
Vad kan vi göra lokalt?
Som en direkt fortsättning på vilka frågor som är de viktigaste för branschen samt 2050-visionen som ska visa väg till ett klimatneutralt samhälle, deltog lokala politiker i en paneldebatt.
|
I debatten deltog från vänster moderator Peter Fogelklou, Lunds Energikoncernen, Pia Kinhult, Moderaterna Region Skåne, Lars-Göran Wiberg, Centerpartiet Hässleholm, Anneli Karlsson, Socialdemokraterna Kristianstad och Rolf Englesson, Miljöpartiet i Lund |
Peter Fogelklou, Lunds Energikoncernen, var moderator och öppnade med att ställa ett par frågor till deltagarna:
- Vad kan vi göra lokalt för att klara ett klimatneutralt samhälle till 2050? Och är elen till för kunden eller tvärt om?
Debatten tog fart direkt och Rolf Englesson, Miljöpartiet Lund, började:
- Att se det här i ett skånskt perspektiv är intressant men också svårt. Om vi ser på stadsplaneringen och transporterna bör vi satsa på kollektivtrafiken. Att elpriserna kommer att höjas får vi nog räkna med och det blir ännu viktigare att spara energi. Det är inte kärnkraften som är framtiden, det är i stället nya tekniker såsom solkraft.
Anneli Karlsson, Socialdemokraterna Kristianstad, konstaterade direkt att befolkningen i Skåne kommer att vara mycket större då.
- Och det innebär att det blir ett ökat krav på att vi ska kunna samsas i samhället, att alla är med och tar sitt ansvar. Energin kommer att räcka till alla, men det måste bli enklare, energifrågorna är inte lätta att sätta sig in i.
Lars-Göran Wiberg, Centerpartiet Hässleholm tror att växtkraften kommer att sprida sig över hela Skåne. När vi blir många fler kommer det att krävas ett förändrat beteende, energin blir dyrare och vi kommer att förbruka mer än vi producerar.
- Vi blir tvingade att växa klimatsmart. Ny teknik gör att vi kommer att förbruka mindre mängd energi. Och med hjälp av timmätning kommer vi att förbruka el när den är billigast. Det är ni som har ett samhällsansvar att energiförsörjningen fungerar, ni får se till att konsumenterna får den information de behöver!
Pia Kinhult, Moderaterna i Region Skåne, är orolig över elförsörjningen redan idag.
- Ingen anpassning har gjorts efter att Barsebäck stängdes. Stamnätet behöver byggas ut, den småskaliga elproduktionen ställer stora krav på elnätet. Och vinterns kyla kombinerad med stängda kärnkraftverk gör självklart att priset stiger! Konsumenterna behöver kunskap för att kunna anpassa sig. Fundera på vilken som egentligen är er kärnverksamhet?
Branschrekryteringen en utmaning för oss alla
En av branschens profilfrågor är branschrekryteringen i ökad samverkan. Gunilla Harrysson Nellevad och Annika Swärdh, båda från Svensk Energi kom för att tala om branschens rekryteringsråds hjärtefrågor. Branschrekryteringsrådets vision är kompetenssäkring för branschen, som man vill ska finnas bland Sveriges fem mest attraktiva branscher. Ett regionalt nätverk har startats upp i regionen och många företag arbetar aktivt med frågan.
|
Inom varje län kommer nu att utses en engagerad nyckelperson som ska fungera som motor inom regionen.
- Men vad ska energiföretagen göra för att uppfattas som attraktiva arbetsgivare, undrar Gunilla.
Ett svar kan, enligt åhörarna, vara att ha en generös inställning till att tillhandahålla sommarjobb med bra handledare och att ta emot studiebesök är viktigt. |
Gunilla Harrysson Nellevad, Svensk Energi |
Energibranschens Informationssystem om Arbetsmiljö - ENIA
Anders Richert, enhetschef elnät inom Svensk Energi, redovisade en produkt som dessutom är helt gratis för medlemsföretagen att använda!
Det har varit svårt att få fram samlade och aktuella uppgifter om olyckor och risker inom energibranschen. Specifikt för energibranschen har AFA Försäkring, som ägs av arbetsmarknadens parter, och en arbetsgrupp inom branschens Hälsa-Miljö-Säkerhets-utskott (HMSU) tillsammans hittat en lösning, ENIA.
ENIA är en webbaserad produkt där man kan registrera och dokumentera olyckor och tillbud, vilket i sin tur skapar förutsättningar för lärande. Goda erfarenheter finns från andra branscher. Kontaktperson på Svensk Energi är Sven-Olov Lång.
Tredje energipaketet och mikroproduktion av el
|
Magnus Thorstensson, Svensk Energi |
Martin Bengtsson, Svensk Energi |
Magnus Thorstensson, Svensk Energi, kom till mötet för att informera om implementering av tredje energipaketet. Han ville gärna få inspel från åhörarna om eventuella problem och möjligheter det här kan innebära för dem.
Martin Bengtsson, Svensk Energi, kom för att försöka besvara frågan hur branschen kan göra det enkelt för kunden samtidigt som det ska vara hanterbart för elnäts- och elhandelskunderna med mikroproduktion.
Förslaget från Svensk Energis styrelse är att ”riksdagen bör justera regeringens förslag så att månadsvolymerna från produktion och konsumtion mäts varje månad och tillåts kvittas för den som har småskalig elproduktion.”
Martin ville också veta vilka frågor medlemsföretagen möter från kunderna och vilket stöd man vill ha från Svensk Energi när det gäller småskalig elproduktion. Svaren var blandade men flera ville så snart som möjligt veta vad som gäller och hur man ska agera för att få regelverket att fungera.