EU:s energi- och klimatmål tillsammans med den nya inriktningen för Sveriges energi- och klimatpolitik, som nyligen fastslagits av riksdagen, kommer att kräva förändringar av ett stort antal aktörer i samhället. Elbranschen är beredd att ta sitt ansvar och andra aktörer måste ta sitt.
Med energi- och klimatmålen i bakgrunden borde även Stefan Nyström generalsekreterare, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen, Christer Borg ordförande Älvräddarnas Samorganisation och Jan Lahenkorva (s) kommunstyrelsen Bollnäs kommun i spetsen, vara beredda att överväga förändringar i sina gällande ståndpunkter. Dessa har framförts i en rad norrländska tidningar på sistone.
 |
|
Kjell Jansson, Svensk Energis VD, går i svaromål på en debattartikel från bl a Sportfiskarna, Älvräddarna och Naturskyddsföreningen, som publicerats i ett antal norrländska tidningar nyligen. |
Utbyggnaden av vindkraften i Sverige innebär lokal påverkan på bl a landskapsbilden, men också en positiv effekt globalt med mer förnybar energi i kraftsystemet. Utöver dessa självklarheter har frågan om ett ökat behov av reglerkraft identifierats av elbranschen - men också Energimyndigheten och Svensk Kraftnät har studerat frågan. Kraftsystemet måste vara i balans varje sekund avseende tillgång och efterfrågan, annars uppstår problem med överbelastning eller elbrist. Med mer vindkraft i systemet, blir variationerna större. Dessa variationer måste hanteras med reglerkraft, det kan lösas på flera sätt. Vilka lösningar kan övervägas?
"Då återstår vattenkraften..."
Kärnkraften är inte lämplig och komplicerad att höja effekten på sekundsnabbt. Sverige har inte kolkondenskraftverk som står på dygnet runt att sättas in vid behov. Andra länder löser reglerbehoven med gas- eller kolkondens, en väg vi inte vill slå in på Sverige. Då återstår vattenkraften som både är klimatvänlig och som motsvarar kraven på sekundsnabb flexibilitet.
Hur stora är då behoven av reglerkraft? Denna fråga utreder både myndigheter och elbransch.
Energimyndigheten har i rapporten ”Vattenkraften och energisystemet”, ER 2008:24, konstaterat i förordet: ”Sammanfattningsvis anser myndigheten att vattenkraftens funktion som energi- och reglerkälla inte kan minskas. Sådana förändringar skulle innebära en påtaglig inverkan på energisystemet. Vattenkraftens bidrag till elproduktionen skulle, enligt Energimyndighetens bedömning, behöva höjas om framtida mål om andel förnybar energi och klimatmål ska kunna uppnås.” Myndigheten skriver också att vattenkraften är den överlägset bästa och billigaste reglerkällan vi har i Sverige (samma rapport sid. 29).
Svenska Kraftnät (SvK) bedömer i rapporten ”Storskalig utbyggnad av vindkraft, Konsekvenser för stamnätet och behovet av reglerkraft”, 2008-06-01, att reglerbehovet vid en utbyggnad om 10 TWh vindkraft skulle motsvara 1400-1800 MW och vid en utbyggnad om 30 TWh till 4300-5300 MW. Ny information från SvK visar att behovet förhoppningsvis kan ligga upp till två tusen MW lägre än vad som anges i rapporten.
Reglerförmågan måste ökas
Miljöprocessutredningen skriver i sitt delbetänkande ”Vattenverksamhet”, (SOU 2009:42, avsnitt 2.6.4 Vindkraftens påverkan på balansregeringen) bl.a. att ”En omfattande utbyggnad av vindkraften kommer att föra in en ny osäkerhetsfaktor i balansregleringsprocessen. Den varierande produktionen till följd av vindens fluktuationer kommer att överlagras på förbrukningens variationer. Det kommer att förorsaka ett ökat nettobehov av att kunna reglera ut variationerna.”
Sammantaget bedömer Svensk Energi att det finns ett utökat behov av reglerförmåga för att härbärgera utbyggnaden av vindkraften. Om detta löses med utbyggnad av ny reglerkraft eller kan lösas på andra sätt är svårt att veta idag – här måste alla möjligheter analyseras och tas till vara.
Mikroproduktion av el och elfordon
Elbranschen arbetar t.ex. med att utveckla nya koncept och tekniska plattformar som smarta nät för att klara nya företeelser som mikroproduktion av el, elfordon och analyserar hur man kan främja åtgärder för ökad förbrukarflexibilitet. Vi vet inte idag i vilken utsträckning detta kommer att kunna bidra till att lösa de framtida reglerbehoven.
Elbranschen är därför beredd att göra investeringar i vattenkraften för att nå energi- och klimatmålen samtidigt som en trygg energiförsörjning säkras. Givetvis kommer denna utbyggnad att göras med moderna metoder så att den lokala miljöpåverkan blir så begränsad som möjligt. Vi kommer även själva att initiera ytterligare forskning på området.
Svensk Energi menar att klimatfrågan, som är denna och framtida generationers stora miljöutmaning, löses genom samverkan. Vi är beredda att fortsätta dialogen med samtliga aktörer om hur vi på bästa sätt löser klimatfrågan. Vill ni vara med i den dialogen?
KJELL JANSSON
VD
Svensk Energi