Svensk Energi anordnar varje år ett antal korta lunch- och frukostmöten med information i aktuella ämnen. Till dessa inbjuds främst media och politiker.
Här presenteras årets Energiluncher. I box till höger finns tidigare Energiluncher.
 |
|
2011-12-01 Sverige efter en månad med elområden |
|
Den 1 november delades Sverige in i fyra elområden som innebär att det kan råda olika elpriser inom Sverige vid samma tillfälle. Syftet är att visa på var det råder underskott på el och var elnäten behöver förstärkas inom Sverige. Siktet är att Sverige ska vara förberett för att vara en del av en framtida europeisk elmarknad.
Vi har tidvis kunnat se stora skillnader i pris mellan norra och södra Sverige. Det kan slå hårt mot industrin. ”För en stor industri talar vi om över 20 miljoner kronor per år i höjda kostnader”, säger till exempel Jonas Almquist, Nordenchef på Bergen Energi. För södra Sveriges hushållskunder stiger kostnaderna också, framför allt för kunder med elvärmda hus.
En Energilunch tog upp temat. Inledningsvis gavs en repetition om vad som hänt i frågan om elområden. Vd för Nord Pool Spot – den nordiska elbörsen – gick sedan igenom hur prissättningen på den nordiska marknaden sker och hur priserna sett ut den första månaden inom Sverige.
Lunchen innehöll också representanter för dem som ska se till att elområdena får den effekt som de ska ha. Svenska Kraftnäts marknadschef tog upp investeringarna i elnäten, medan vd för Svensk Energi belyste frågan om ny elproduktion och vilka förändringar i tillståndshanteringen som måste till för att underlätta utbyggnaden.
Energimarknadsinspektionens chef för marknadsövervakning tog upp frågan ur ett kundperspektiv. Det kan vara viktigare än någonsin tidigare att vara aktiv på elmarknaden och att utnyttja de möjligheter till att jämföra priser som finns på nätet. |
| Sverige efter en månad med elområden |
Kjell Jansson, vd, Svensk Energi
|
| Nätinvesteringar |
Magnus Stephansson, marknadschef, Svenska Kraftnät |
| Elområden - hur påverkas hushållen? |
Tommy Johansson, chef marknadsövervakning, Energimarknadsinspektionen |
| Prisbildning på den nordiska elmarknaden |
Mikael Lundin, vd, Nord Pool Spot |
| Referat Energilunch |
|
 |
|
2011-11-16 Klimatneutralt 2050 ställer krav på politiken |
|
Regeringen har en vision om ett Sverige år 2050 utan nettoutsläpp av växthusgaser. Samtidigt arbetar EU mot det koldioxidsnåla samhället år 2050. Dessa visioner behöver kläs på med konkreta åtgärder för att kunna förverkligas.
Utan tvekan är långsiktiga spelregler i form av bland annat styrmedel en viktig förutsättning för att nå målet. Det behövs en sammanhållen närings- och energipolitik, liksom en blocköverskridande energipolitisk överenskommelse.
Teknikföretagen och Svensk Energi arbetar båda för ett hållbart och klimatneutralt samhälle. Under en Energilunch i Stockholm den 16 november presenterades en gemensam studie över åtgärder som krävs för att nå detta till år 2050. Studien fokuserar på elen och dess roll.
Energilunchen gav också en presentation av Kungliga Vetenskapsakademiens studie av hur energiresurserna ska utnyttjas år 2050. Dessutom medverkade Greenpeace som studerat hur vi ska gå mot ett 100 procent förnybart energisystem år 2050. Tre olika vägar mot en ny energisituation år 2050 således.
Läs Svensk Energis och Teknikföretagens gemensamma rapport här
Läs sammanfattning av rapporten här |
| Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt 2050 |
Kjell Jansson, vd Svensk Energi och Eva Wigren, avd chef Teknik & Miljö, Teknikföretagen |
| The advanced energy revolution |
Isadora Wronski, klimat/energi/kärnkraft, Greenpeace |
| Strategin för Energiutskottets uppskattning om global energitillförsel 2050 |
Sven Kullander, Professor emeritus, Kungliga Vetenskapsakademien |
| Referat Energilunch |
|
 |
|
2011-11-07 Fortsatt stora investeringar i kraftvärme |
|
Sverige har sällsynt goda förutsättningar för samtidig el- och värmeproduktion i kraftvärmeanläggningar. Kraftvärme finns både inom fjärrvärmeproduktionen i kraftvärmeverk och inom skogsindustrin i mottrycksanläggningar.
I och med att biobränslen och avfall till största del används är kraftvärme ett viktigt bidrag i miljö- och klimatarbetet, liksom i det effektiva resursutnyttjandet. Vid årsskiftet 2012/2013 fasas många kraftvärmeverk ut ur elcertifikatsystemet. Därmed förändras de ekonomiska villkoren för dessa anläggningar.
Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svebio och Skogsindustrierna tog upp utvecklingen av kraftvärmen under en Energilunch den 7 november. Då presenteras två undersökningar, med kraftvärmeproducenter i energibranschen, respektive med skogsindustrins producenter. Frågan är vilken roll kraftvärmen kan spela i el- och värmeförsörjningen i framtiden. Hur stor kan den förväntade produktionen för kraftvärme bli om tio år? Och vilken betydelse har förändringen av elcertifikatsystemet?
Läs rapporten här |
| Kraftvärmeundersökningen |
Sonya Trad, Statistik & Analys, Svensk Fjärrvärme |
| Utfasning av kraftvärme ur systemet med elcerifikat |
Folke Sjöbohm, Statistik, Svensk Energi |
| Ingen presentation |
Marie S. Arwidson, vd, Skogsindustrierna |
| Biokraft och biobränslen |
Gustav Melin, vd, Svebio |
| Referat Energilunch |
|
 |
|
2011-06-17 Kärnkraften efter Fukushima |
|
Den japanska kärnkraftsolyckan i Fukushima är den hittills allvarligaste i världen. Jordbävningen utanför Japans kust med påföljande tsunami fick ett händelseförlopp som det kan ta lång tid för Japan att hämta sig ifrån. Det gäller även landets elförsörjning.
Svensk Energi tog upp olyckan under en Energilunch den 17 juni. Händelseförloppet och konsekvenserna beskrevs. Ett av föredragen tog upp de så kallade stresstester som genomförs hos Europas kärnkraftsreaktorer. Testerna ska visa på motståndskraften mot naturkatastrofer och olyckor där den mänskliga faktorn är inblandad.
För svensk del är kärnkraften speciellt intressant eftersom dagens svenska kärnkraftverk av ålderskäl sannolikt måste ersättas med start i mitten av 2020-talet. Det gäller då att ersätta dem med ny storskalig basproduktion av el. Där är alternativen begränsade främst till fossileldade kraftverk, mer vattenkraft och ny kärnkraft. |
| Olyckan i Fukushima - Händelseförloppet |
Claes Halldin, manager Nuclear Safety E.ON Kärnkraft Sverige AB |
| Fukushima och perspektiv på stråldoser |
Björn Cedervall, docent medicinsk strålningsbiologi, Vattenfall Power Consultant AB |
| Nuclear Power after Fukushima - Stress tests |
Peter Gango, chef Business Unit Nuclear power Vattenfall AB |
| Referat Energilunch |
|
 |
|
2011-05-20 Enorma investeringar i energi - så kostar el från nya kraftverk |
|
På tio år från år 2009 investerar hela energibranschen i Sverige 300 miljarder kronor. Enligt Statistiska centralbyrån satsade energibranschen år 2010 nära 39 miljarder kronor medan övrig industri i Sverige satsade dryga 55 miljarder. Energibranschens investeringar motsvarade alltså 70 procent av vad hela den övriga industrin satsade.
Svensk Energi tar upp investeringarna under en energilunch där tre företag; Vattenfall, E.ON och Kalmar Energi ger sin syn på investeringarna på marknaden och berättar om aktuella satsningar. Kalmar Energi har till exempel nyligen byggt en stor biobränsleeldad anläggning.
Ett av föredragen handlar om vad el från nya anläggningar kostar att producera. De svenska elföretagens forskningsbolag, Elforsk, presenterar siffror ur en ny rapport. Inte minst är det spännande med tanke på att kärnkraften i Sverige måste ersättas med start på 2020-talet. |
| Rapport: el från nya anläggningar |
Magnus Olofsson, vd Elforsk |
|
Vattenfall - en av Sveriges största investerare |
Jan Greisz, chef koncernstrategier Vattenfall |
Övervinster eller återinvesteringar Vart går energibolagens pengar? |
Mikael Petrovic Kommunikationschef E.ON Sverige |
| Aktuellt projekt - Kraftvärme i Kalmar |
Staffan Larsson, Marknadschef Kalmar Energi |
| Referat energilunch |
|
 |
|
2011-02-10 Varför stiger elnätspriserna? |
|
Elnätspriserna är i debattens fokus som aldrig förr. Sedan länge sker massiva investeringar i utbyggnad av elnätet på alla nivåer. Europa ska ännu bättre kopplas samman via nya och stärkta stamnätsförbindelser. Samtidigt sker en stark utveckling mot "smarta elnät". Dessa måste kunna hantera den snabba utvecklingen mot nya mönster av både produktion och konsumtion.
Elnäten har därmed en ökad strategisk betydelse för att erbjuda den service och de krav som kunder och samhället kräver. Det är ett viktigt skäl till den pågående trenden med stigande elnätspriser. Svenska Kraftnät ökar kraftfullt sina investeringar. Även landets 164 elnätsföretag är inne i en fortsatt utvecklings- och investeringsfas. |
| EI:s granskning av elnätsföretagens avgifter |
Yvonne Fredriksson, gd Energimarknadsinspektionen |
|
Svenska Kraftnät om höjda elnätsavgifter |
Mikael Odenberg, gd Svenska Kraftnät |
| Karlstads Elnät - proffs på driftssäkra nät |
Malin Thorsén, informations- och marknadschef Karlstads Elnät |
| Öresundskraft - energi för en bättre värld |
Patrick Ekman, nätchef Öresundskraft |
| Referat energilunch |
|