Texter som tagits fram vid COP15 innehåller i nuläget stora luckor och arbetet med att komma fram till ett beslut går vidare.För att konkretisera beslutet - om och när ett sådant kommer - behöver man fortsätta arbetet under flera år.

Under onsdagen återrapporterade arbetsgrupperna som arbetat under COP (mötet mellan parterna till klimatkonventionen) och CMP (mötet mellan parterna till Kyotoprotokollet). Texter har tagits fram, men enbart den text som rör ett nytt protokoll till klimatkonventionen är offentlig. Texten består av ett huvuddokument (avtalet) samt ett antal underdokument. Underdokumenten rör anpassning, finansiering, tekniköverföring, kapacitetsuppbyggnad, nationella åtgärder i u-länder, utsläppsminskning från avskogning i u-länder, konsekvenser av klimatåtgärder, marknadsmekanismer och sektorsansatser. Alla texter har hakparenteser vilket betyder att ingenting är överenskommet.

Stora åtgärder krävs

Huvuddokumentet innebär att parterna tillsammans ska undvika en temperaturökning med mer än 1-2 grader. Alla parter ska gemensamt minska utsläppen med 50-95 procent, räknat från 1990 fram till 2050. I-länderna ska minska sina utsläpp med minst 75-95 procent under samma period. Utsläppen bör nå maximala värden så snart som möjligt, dock senast 2015, för att därefter minska. Ett program för anpassningsåtgärder etableras och ska finansieras av i-länder. I-länderna ska vidta nationella åtgärder för att gemensamt minska utsläppen med 25-49 procent mellan 1990/2005 och 2017/2020. U-länderna ska vidta nationella åtgärder som motsvarar en minskning jämfört med ”business as usual” med 15-30 procent till 2020. Finansieringen ska skalas upp och vara additionell och främst i-länderna ska stå för finansieringen. Finansiering från den privata sektorn ska komplettera den offentliga finansieringen.

För sektorsansatser anges främst åtgärder i jorbrukssektorn. För marknadsbaserade mekanismer bestäms reglerna vid COP16 som äger rum 2010. När det gäller nationella åtgärder i utvecklingsländer skapas ett register. Och för finansieringen etableras en klimatfond.

Om beslutet blir verklighet - och det ersätter Kyotoprotokollet - innebär det, bortsett från gemensamma mål och nationella mål för minskningen av utsläppen samt bidrag till finansiering, för många luckor för att kunna operationaliseras. Arbetet med att konkretisera beslutet kommer därför att pågå under flera år.

I den parallella diskussionen, om förändringar i Kyotoprotokollet och dokument kopplade till detta, diskuterades under onsdagen JI (joint implementation) och CDM (clean development mechanism). För JI är den stora utestående frågan om projekten ska beläggas med en avgift som ska gå till anpassningsfonden. Motsvarande avgift finns idag för CDM-projekt. Även för CDM finns det flera utestående frågor. En sådan är frågan om CCS-projekt ska kunna kvalificera som CDM-projekt.