Arbetet går vidare. Många komplexa frågor avhandlades även under klimatkonferensens fjärde dag. Representanter från EU anser att procedurfrågor stör det verkligt stora frågorna.

Den 10 december inleddes med ett möte mellan parterna till Kyotoprotokollet (CMP). Därefter återupptogs gårdagens möte mellan parterna till klimatkonventionen (COP). Gårdagens dramatik kring Tuvalus begäran om att COP borde skjutas upp fick en lösning. Enbart dagordningspunkten som gäller ett nytt protokoll till klimatkonventionen skjuts upp tills vidare.

Parallellt pågick arbetsgruppsmöten gällande olika delfrågor. Ett möte hanterade gemensamt genomförande (JI). CMP har i uppgift att ge råd och uppdrag till JISC som är den kommitté som godkänner och utvecklar närmare regelverk kring JI. En fråga som diskuterades, och även fördes fram av ett antal länder under gårdagen, var kopplingen till fonden för anpassningsåtgärder. Alla CDM-projekt som genomförs beläggs med en avgift som går till fonden. Detta gäller emellertid inte JI-projekt. Flera utvecklingsländer anser att JI-projekten också ska förses med en avgift kopplat till fonden. Under mötet fördes också fram behovet av att parterna bidrar med medel till JISC:s verksamhet. Gruppens ordförande kommer att förbereda ett utkast till beslut i aktuella frågor kring JI, som kommer att distribueras under fredagen.

Efter mötet om JI följde ett möte om CDM. På mötet uttryckte flera länder, med Saudi Arabien i spetsen, stort missnöje med hanteringen av CCS (Carbon Capture and Storage) i CDM. Under klimatmötet 2008 i Poznan, Polen, gav parterna ett uppdrag till CDM EB (Executive Board) – den kommitté som har i uppgift att godkänna CDM-projekt – att titta närmare på möjligheterna att inkludera CCS-projekt i CDM och sedan rapportera tillbaka till parterna. Kommittén har undersökt saken men inte fått fram tillräckligt med beslutsunderlag för att kunna föreslå om CCS ska ingå eller inte. En lång diskussion följde om vad kommittén egentligen föreslagit och varför det blivit som det blivit. Ordföranden lyckades till slut gå vidare med dagordningen och konstaterade, utifrån onsdagens diskussion om CDM, att alla parter verkar någorlunda nöjda med CDM. Det finns ingen part som vill avsluta CDM. EU framförde att de är nöjda med Kommitténs arbete men anser att man kan utveckla metoder för standardiserade baselines. De minst utvecklade länderna som benämns LSD (least developed countries) är oroade för den geografiska fördelningen av projekt. Väldigt få projekt utförs i Afrika. De anser att åtgärder bör vidtas för att underlätta projekt i Afrika, till exempel att registreringsavgiften för sådana projekt avskaffas och undanta kravet om additionalitet. Ordföranden distribuerade därefter ett förslag till beslutstext om CDM. Förslaget går ut på att:

• Samtliga parter uppmanas att nominera kvinnliga kandidater till CMD EB. (Anm: Än så länge har enbart en kvinna suttit i CMD EB – svenska Ulrika Raab)
• CMD EB ska förbättra transparensen i sitt arbete.
• CMD EB ska utveckla standardiserade metoder för baselines.
• CMD EB bör överväga etablerandet av en positiv lista av sektorer som vilka konservativa kriterier kan användas för att bedöma additionalitet, särskilt gällande småskaliga projekt, istället för nuvarande additionalitetsbedömning som görs av projekten.
• Att CCS ska/inte ska godkännas som CDM-projekt (ordföranden lämnar detta öppet för diskussion).
• CDM-projekt i små ö-nationer som är utvecklingsländer slipper registreringsavgift samt avgift till anpassningsfonden.
• CDM-projekt i länder med mindre än 10 registrerade CDM-projekt slipper registreringsavgiften.
• För länder med mindre än 10 registrerade CDM-projekt ska användningen av standardiserade baselines och additionalitets riktmärken utökas, top-down metoder ska utvecklas.
• En specifik CDM projektfond upprättas för att stödja kapacitetsuppbyggnad i värdländer samt för att finansiera kostnader för validering av projekt. Förslaget från ordföranden kommer att diskuteras mellan parterna under fredagen.

I en briefing från EU-trojkan (Sverige, Spanien och EU-kommissionen) framkom att procedurfrågor, såsom uppskjutandet av vissa frågor kopplade till COP, stör förhandlingarna. Arbetsgruppen som arbetar med tillägg till Kyotoprotokollet arbetar på. Arbetsgruppen som arbetar med ett nytt protokoll kopplat till klimatkonventionen har inte ens påbörjat sitt arbete. Detta är ett stort problem anser EU.

Det framkom vidare att det förslag som EU lagt fram om sektorsmekanismer inte kommer att kunna färdigställas under klimatkonferensen i Köpenhamn utan de detaljerade reglerna, om EU:s förslag överhuvudtaget accepteras, kommer att få utarbetas senare. När det gäller kolsänkor anser EU att det är viktigt att ha alla beräkningsregler klara, samtidigt som åtagandena för parterna fastställs eftersom kolsänkorna annars riskerar att bli ett kryphål.

När det gäller tekniköverföring har vissa framsteg nåtts. Man diskuterar etablerandet av teknikcentra. Utvecklingsländerna kräver 200 miljarder dollar i en fond för åtgärder i u-länder. EU anser att kravet är orealistiskt.

Arbetet i arbetsgruppen för tillägg i Kyotoprotokollet redovisades översiktligt vid en briefing av ordföranden för arbetsgruppen och hans ”co-chairs”. I arbetsgruppen deltar enbart parter till Kyotoprotokollet. Där ingår inte USA.

Svårt att nå konsensus

En undergrupp hanterar frågan om kvantitativa åtaganden. Diskussionen har hittills rört basår för åtagandena, längden på åtagandeperioden samt själva åtagandena. Många länder har själva föreslagit vilka åtaganden de kan tänka sig att göra. Det finns dock ingen konsensus i denna fråga. Vad gäller val av basår så föredrar de flesta parter 1990, som är basåret för klimatkonventionen och dess Kyotoprotokoll. Några parter har dock andra förslag. När det gäller längd på åtagandeperiod så diskuteras fem eller åtta år. De som argumenterar för en kortare åtagandeperiod anser att det är riskfullt att låsa fast sig i en längre period eftersom det är svårt att ta hänsyn till t.ex. teknikutveckling och nya vetenskapliga fakta om klimatförändringarna. Vidare har gruppen diskuterat begränsningar i användningen av flexibla mekanismer. Det finns många olika förslag på bordet men ännu ingen konsensus.

En undergrupp hanterar kolsänkor. Ett non-paper från ordföranden kommer att presenteras under fredagen.

En annan undergrupp hanterar förbättringar av CDM samt inkluderande av nya typer av växthusgaser i protokollet. I relation till CDM diskuteras hur s.k. co-benefits ska hanteras (hållbar utveckling, sociala positiva effekter m.m.) En trolig slutsats från denna diskussion är att krav kommer att ställas på att sådana co-benefits redovisas för varje projekt.

Ordföranden och co-chairs var samtliga frustrerade över att det finns så lite tid för diskussioner i Köpenhamn. Men som en afrikansk representant från en miljöorganisation uttryckte det – ”tid är det enda som funnits sedan diskussionerna startade för flera år sedan”.