Det var i början av sommaren som aktivister från miljöorganisationen Greenpeace tog sig in i kärnkraftverket vid Forsmark. Aktionen var helt fredlig och var en demonstration, där de krävde att riksdagsledamöterna skulle rösta nej till ny kärnkraft i den omröstning som sedan ägde rum den 17 juni. 

Aktivisterna var utklädda till förnybara energislag som sol, vind och vatten, när de med hjälp av en gammal brandbil tog sig över staketet och in på området. Minst 50 personer greps och ledningen på Forsmark höjde under dagen säkerheten samtidigt som bevakningen av anläggningen skärptes.

Snabbt och enkelt tog sig demonstranterna in på Forsmarksområdet.
Foto: Elin Bergqvist/Forsmarks Kraftgrupp

ERA har talat med tre anställda på Forsmark om händelsen och deras krishantering

− Bedömningen gjordes tidigt att det var Greenpeace det handlade om. Krisledningen löstes ut inom tio minuter efter det första larmet och etablerades därefter mycket snabbt. Det var väldigt många funktionärer på plats och ungefär 100 poliser. Det var ett stort pådrag med kustbevakning och helikopter, berättar Lennart Strandberg, säkerhetsskyddschef på Forsmark.

Årligen två stora övningar

På frågan om hur den egna krishanteringen ser ut svarar Staffan Hennigor, ansvarig för haveriberedskap på Forsmark:

− Vi har sedan starten på 1980-talet haft en plan och en organisation för krishantering som följer lagstiftningen. Den har förändrats sedan dess och utvecklas hela tiden när det inträffar saker som ger oss erfarenhet. Exempel på det har varit bomhot och det som hände vid Tjernobyl.

Lennart Strandberg, Staffan Hennigor och Claes-Inge Andersson på Forsmark.
Foto: Elin Bergqvist/Forsmarks Kraftgrupp

Om något händer är den främsta uppgiften att hantera själva händelsen och underlätta för regionala myndigheter och närboende. Efteråt gör Strålsäkerhetsmyndigheten en granskning och sedan görs en uppföljning av granskningen för att se att eventuella fel och brister har blivit åtgärdade.

− Det som är unikt för oss är att vi är ett skyddsobjekt och har väldigt mycket kontakter som ska tas när det händer något. Det är lite annorlunda än en vanlig arbetsplats, berättar Lennart Strandberg, säkerhetsskyddschef på Forsmark.

Vikten av att vara väl förberedd är något som särskilt poängteras. Det måste finnas en förberedd och övad krishantering med ett väl inövat arbetssätt. Att lösa problemet så kallat ad hoc och inte riktigt veta vad man ska göra fungerar inte. Att vara väl förberedd underlättar för att komma in rätt i en situation. Annars kan det bli väldigt rörigt. De första timmarna är speciellt kritiska då bland annat ledningsfunktioner ska besättas. 

− I skarpt läge är man skärrad, rädd, får tunnelseende och kan knappt tänka. Då är det bra att man har förberedda åtgärder så att man kommer igång snabbt och på rätt sätt, säger Staffan Hennigor.

− Så kallade table top-övningar där man sitter runt ett bord och diskuterar olika scenarier ger väldigt mycket tillbaka. Då är det viktigt att man inte bara diskuterar scenarierna internt utan också med dem man kommer att ha att göra med, fortsätter Lennart Strandberg. 

Spektakulär händelse

Kommunikationschef Claes-Inge Andersson berättar att när Greenpeace-intrånget skedde så hade alla nyligen genomgått både träning, och utbildning och han tror att det var en av orsakerna till att det gick så bra under dagen. Forsmark anser att intrånget var en spektakulär händelse och att man i efterhand får se det som en väldigt bra övning i att kontrollera sina funktioner.

Aktivisterna var inte inne i någon av anläggningens vitala delar och det är också så det fysiska skyddet är uppbyggt. Det ska förhindra och fördröja intrånget i driftanläggningen.

− Vi tycker händelsen gick bra och att krishanteringen fungerade som det var tänkt. Men det finns såklart också alltid saker att justera. Vårt råd till andra företag är att träna, träna och träna, avslutar Claes-Inge Andersson.