Sverige har en hög elanvändning och det beror på vårt nordliga läge med kalla vintrar och en elintensiv basindustri. Vi använder cirka 15 000 kWh el per invånare och år och ligger på sjätte plats internationell sett.
Elbranschen är övertygad om att ett ökat intresse för energieffektivisering och introduktionen av elfordon kommer att bidra till ökad elanvändning.
Skälet till Sveriges position i den jämförelsen är vårt kalla klimat och bland annat vår elintensiva basindustri och då främst massa- och pappersindustrin, kemiindustrin, gruvindustrin och stålindustrin. Inom industrin har ett intensivt arbete pågått sedan årtionden för att effektivisera den egna energianvändningen.
För att spara energi totalt sett och lämna det tidigare höga oljeberoendet, har industrin övergått till elbaserade lösningar. Detta gäller genomgående för ökad energieffektivisering; energi sparas totalt sett genom olika slags ellösningar.
Effektivisera och spara pengar
Intresset för att påverka den egna elanvändningen – och därmed de egna kostnaderna – ökar hela tiden. Utvecklingen har drivits på av bland annat senare vintrars höga elpriser.
Energieffektivisering kommer starkt och drivs på av politikerna både nationellt och inom EU. Elföretagen erbjuder i ökad omfattning olika slags energitjänster för att hjälpa elkunderna att effektivisera och spara pengar.
Ökade krav och ökat intresse för att effektivisera handlar även om intresse hos många att lindra belastningen på miljön och klimatet. I det sammanhanget kan vi också ses en senare års trend att allt fler elkunder vill bli sina egna elproducenter. Detta sker vanligen genom att enskilda kunder installerar solpaneler på taket eller bygger ett mindre vindkraftverk.
Allt detta är givetvis positivt. Elbranschen är dock övertygad om att de kommande årens utveckling – inte minst introduktionen av elfordon – kommer att bidra till ökad elanvändning.
Elvärmen minskar
Utvecklingen för elanvändningen i Sverige sedan år 1970 enligt Statistiska Centralbyrån (förkortat SCB):
Långsiktigt har elvärmeandelen minskat, det har skett successivt de senaste 20 åren. Den temperaturberoende elvärmen är nu nere i 20 TWh (miljarder kWh). I statistiken räknas även in den el som åtgår till att värma tappvarmvatten i våra bostäder och lokaler. Om detta inkluderas, är andelen elvärme 30 TWh.Det ökade behovet av kylning, framför allt för att öka komforten i våra bostäder och på våra kontor, bidrar också till ökad elanvändning. Av förklarliga skäl är elanvändningen som högst under den kalla årstiden. Det innebär att hela det svenska elsystemet måste vara dimensionerat för att klara av även de kallaste dagarna på året. Så här ser elförbrukningen ut för fyra olika typer av elanvändare, dock kan variationerna vara stora:
- Elvärme småhus 25 000 kWh inklusive hushållsel.
- Småhus med bergvärmepump, 13 000 kWh inklusive hushållsel.
- Småhus med fjärrvärme eller individuell panna, 6 000 kWh hushållsel.
- Lägenhet, 4 000 kWh hushållsel.
