I Sverige tas skatter och avgifter ut vid produktion av el i form av fastighetsskatt, skatter och avgifter på bränslen, skatt på kärnkraft och utsläpp till atmosfären. År 2010 uppgick skatter och avgifter på produktion till cirka 7,5 miljarder kronor.

Fastighetsskatt, kärnkraftsskatt, koldioxidskatt - listan kan göras lång. Tillsammans uppgick 2010 års skatter och avgifter till cirka 7,5 miljarder kronor.

Alla elproduktionsanläggningar belastas med en generell industriell fastighetsskatt. Den samlade fastighetsskatten för elproduktionsanläggningar år 2011 beräknas uppgå till drygt 4 miljarder kronor (motsvarande cirka 5,5 öre/kWh i genomsnitt för vattenkraft, 0,4 öre/kWh för vindkraft, 0,3 öre/kWh för kärnkraft och mellan 0,1 och 0,5 öre/ kWh för övrig värmekraft).

Fastighetsskatten på vattenkraftverk höjdes den 1 januari 2008 från 1,2 procent till 1,7 procent. Tillsammans med den tillfälliga höjningen av skatten med 0,5 procent under taxeringsåren 2007 till 2011 uppgick fastighetsskatten på vattenkraftverk till totalt 2,2 procent år 2010. Från år 2011 uppgår fastighetsskatten till 2,8 procent, det vill säga den tillfälliga skatten permanentas och höjs med 0,6 procent. 

Fastighetsskatten på vindkraftverk sänktes från 0,5 procent till 0,2 procent från och med den 1 januari 2007. För övriga elproduktionsanläggningar är fastighetsskatten oförändrad, det vill säga den uppgår till 0,5 procent av taxeringsvärdet för fastigheten.

Avställda reservkraftverk är nolltaxerade och betalar därför ingen fastighetsskatt.

Skatter och avgifter på kärnkraft

El som produceras i kärnkraftverk har beskattats sedan år 1984 och var från början en produktionsskatt. Under år 2000 omformades den till en effektskatt, vilket innebar att skatten numera baseras på reaktorernas termiska effekt, det vill säga kärnkraftreaktorernas värmeproduktionsförmåga. Skatten är därför oberoende av hur mycket el som produceras. Dock får avdrag göras om kärnkraftverket stått avställt under en sammanhängande tidsperiod om mer än 90 dagar.

Kärnkraftsskatten höjdes med 24 procent från och med den 1 januari 2008 och uppgår år 2010 till 12 648 kronor per MW och månad. Totalt bedöms kärnkraftskatten uppgå till cirka 4 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 5,5 öre per kWh kärnkraftsproducerad el.

Studsvikslagen är en lag som reglerar den avgift som kärnkraftsföretagen betalar för förvaring av kärnkraftsavfall och annat kontaminerat material. För kärnkraftsproducerad el tas därför en avgift ut om 0,3 öre/kWh. För att finansiera framtida kostnader för använt kärnbränsle tas också individuella avgifter ut för varje kärnkraftanläggning. Dessa avgifter motsvarar som vägt genomsnitt för svensk kärnkraft cirka 1,0 öre/kWh från den 1 januari år 2010.

Koldioxidskatt och energiskatt

Koldioxidskatt och energiskatt för bränsle utgår i princip inte för framställning av skattepliktig el. Vid användning av fossila bränslen i produktionen hänförs dock en viss del schablonmässigt till intern elförbrukning och som därmed beskattas.

Bränsle för el- respektive värmeproduktion i kraftvärmeverk fördelas i beskattningssammanhang i proportion till respektive slag av produktion. För det bränsle som hänförs till värmeproduktion medges skattenedsättning med hela energiskatten och med 85 procent av koldioxidskatten under år 2010 och 93 procent år 2011. Full koldioxidskatt uppgår till 110 öre/kg koldioxid år 2011. Biobränslen och torv beskattas inte.

En enhetlig energiskatt på fossila bränslen infördes 1 januari 2011 på 8 öre/ kWh (motsvarar energiskatten på olja 797 kronor per kubikmeter). För industrin, kraftvärmen med flera är nivån 30 procent av den generella nivån.

Svavelskatt

Svavelskatt utgår med 30 kronor per kilo svavel vid utsläpp av svaveldioxid vid förbränning av fasta fossila bränslen och torv. För flytande bränslen är skatten 27 kronor per kubikmeter för varje tiondels viktprocent svavel i bränslet.

Skatt tas inte ut om svavelhalten uppgår till maximalt 0,05 procent. Svavelhalter mellan 0,05 till 0,2 procent avrundas till 0,2 procent.

Kväveoxidavgift

Kväveoxidavgift är ett effektivt sätt att minska utsläppen av kväveoxider från större förbränningsanläggningar och omfattar förbränningsanläggningar med pannor som producerar mer än 25 GWh per år. Avgiften introducerades 1992 och uppgår idag till 50 kronor per kilo utsläppta kväveoxider.

Större delen av de inbetalda avgifterna återbetalas av staten till de avgiftsskyldiga i proportion till deras andel av den sammanlagda förbrukade energiproduktionen.

Handel med utsläppsrätter

I januari år 2005 införde EU ett system för handel med utsläppsrätter för koldioxid som ett sätt att tackla de globala klimatproblemen. Sedan introduktionen har priset på utsläppsrätter varierat mellan de inledande 7 euro/ton till över 30 euro/ton.

En tillämpar regel är att ett pris på 10 euro/ton medför en höjning på knappt 8 öre/kWh på elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool Spot.