Energieffektivisering är att göra energianvändningen så ekonomiskt effektiv som möjligt för användarna och samtidigt så hållbar som möjligt för samhället. Det leder till att miljö- och klimatbelastningen minskar, ökar försörjningstryggheten och samtidigt bidrar till ökad konkurrenskraft.

Eldrift är en avsevärd energieffektivisering jämfört med bensin- och dieseldrift; tre till fyra gånger mer effektivt.

Energieffektivisering uppnås genom tekniska lösningar, som lågenergilampor och bränslesnåla bilar medan energibesparing innebär att vi förändrar vårt beteende och våra vanor genom att samåka med bil och släcka onödig belysning.

Tillsammans leder energieffektivisering och energibesparingar till energihushållning. Idag talas mest om energieffektivisering, men man ska inte glömma bort elens vanliga energibesparing. Det är den som vi lättast kan göra något åt för den behöver inga investeringar.

Möjligheten till energieffektivisering skapas i stor utsträckning genom teknikutveckling, som effektivare elmotorer eller bilmotorer, värmepumpar, lågenergilampor med mera.

Hur ska man se på energieffektivisering på en marknad?

En viktig del av energieffektiviseringen tvingas fram genom av staten fastställda normer, till exempel högre energikrav i byggnormerna, medan andra blir resultat av samhällets och företagens satsningar på forskning och utveckling. För att den ska få stor spridning krävs att tekniken blir lönsam att investera i. Den viktigaste drivkraften för energieffektivisering är ofta ekonomi. 

På en perfekt marknad ska priset på energi spegla knappheten hos resursen och leda till att lönsamma energieffektiviseringsåtgärder vidtas. Inga marknader fungerar perfekt och det offentliga kan behöva påverka priset med skatter för att internalisera externa effekter av energiproduktionen. Med externa effekter menas till exempel effekter på miljön eller klimatpåverkan.

En perfekt marknad förutsätter att alla aktörer har tillgång till all information, men så är inte alltid fallet, därför är det rimligt att det offentliga sprider information och kunskap till energianvändarna så att de vidtar energieffektiviseringsåtgärder.

Tre tre EU-direktiv när det gäller energieffektivisering i användarledet:

• "Byggnaders energiprestanda" - som i Sverige blivit lagen om "Energideklarationer av byggnader". Denna lag berör alla fastighetsägare. En annan åtgärd som är kopplad till direktivet, är införande av striktare byggnormer.
• EU-direktivet om "Ekodesign" - innebär att olika produkter ska konstrueras för att vara energieffektiva, till exempel vitvaror, glödlampor, digitaltvboxar och varmvattenberedare.
• Ekodesigndirektivet lyfter golvet för de sämsta produkterna, medan till exempel energimärkningsreglerna främjar utveckling av mer energieffektiva produkter. Målet är att EU-tillverkade konsumentprodukter ska ha låg energiförbrukning.
• "Energitjänstedirektivet", som inte formellt, men ändå kan betraktas som övergripande de tidigare direktiven, innebär att all energianvändning i medlemsländerna ska effektiviseras med minst 9 procent till 2016. Regeringen presenterade sin proposition som byggde på Energieffektiviseringsutredningens slutbetänkande i mars 2009 (En samlad klimat och energipolitik - Energi, prop. 2008/08:163). I denna proposition presenterades ett antal ytterligare åtgärder och fördjupning av redan existerande åtgärder för att nå målet 2016. EU-kommissionen har i juni 2011 presenterat ett förslag till nytt energieffektiviseringsdirektiv.

Energitjänstedirektivet omfattar endast energieffektivisering i användarledet.

Det finns flera övergripande mål för energieffektivisering i Sverige. Förutom det ovan nämnda målet om minst 9 procent till 2016, så finns det ett mål 20 procent minskad energiintensitet till 2020 jämfört med förhållandena 2008. Detta mål mäts i tillförd energi i förhållande till BNP och gäller hela samhället. Åtgärderna i energi- och klimatpropositionerna ska leda till att målet nås.

För byggnader finns två sektorsmål för minskad energianvändning, 20 procent till 2020 och 50 procent till 2050, båda i förhållande till 1995. Byggregler för nya och existerande byggnader är konkreta styrmedel riktade mot byggnadssektorn för att uppnå målen.

Mer information om energieffektivisering