Kärnkraften utgör basen för den svenska elproduktionen genom att den normalt sett låter sig planeras för drift i cirka 8000 timmar per år. Den samlade elen från kärnkraftsproduktionen utgör, ungefär halva den svenska elanvändningen.
Kärnkraften har låga produktionskostnader, hög säkerhet och är praktiskt taget fri från försurande och klimatpåverkande utsläpp.
Under 1950-talet var Sverige ett av världens mest framgångsrika industriländer och behovet av god tillgång på billig energi var stort. Samtidigt ökade motståndet mot utbyggnad av vattenkraften och man insåg att den snart skulle vara färdigutbyggd.
Importen av olja ökade för energiförsörjningen och Sverige hade inte några koltillgångar. Energipolitiskt ansågs det då att den enda långsiktiga möjligheten att bryta importberoendet och säkra energiförsörjningen var att satsa på kärnenergi för el- och värmeproduktion.
För- och nackdelar med kärnkraft
Kärnkraft är en effektiv och driftsäker teknik för elproduktion. Den har låga produktionskostnader, hög säkerhet och är praktiskt taget fri från försurande och klimatpåverkande utsläpp. Liksom elproduktion baserad på förnybara energislag som vind och biobränslen, ger den inte upphov till några utsläpp av koldioxid. Men kärnkraften kan byggas ut och användas i betydligt större skala än de förnybara energislagen.
Kärnkraft kräver omfattande säkerhetshantering eftersom eventuella kärnkraftsolyckor kan förorsaka omfattande skador. På ett kärnkraftverk kommer säkerheten alltid i första hand för att skydda personalen, allmänheten och miljön.
En annan fråga som skapar oro är osäkerheten kring hur kärnavfallet ska förvaras. Transporter av kärnbränsle kan innebära risker och uranbrytning kan medföra risk för radioaktivt läckage till närmiljön. Det tar också lång tid innan det radioaktiva utbrända kärnbränslet blir ofarligt.
Kärnkraften och vattenkraften kompletterar varandra
Kärnkraften är den egentliga baskraften i Sverige och den är som all värmekraft mest effektiv när den får gå för fullt. Vattenkraften är mycket lättare att reglera (snabbare och med mindre förluster) när elbehovet ändras.
På våren, sommaren och hösten då elbehovet är lägre i Sverige ställs kärnkraftverken av i omgångar för översyn, ombyggnader, bränslebyten och säkerhetshöjande åtgärder.