I slutet av år 2010 är 450 kommersiella kärnkraftaggregat i drift i 30 olika länder och de bidrar med 8 procent av världens elproduktion. Ytterligare ett 60-tal enheter håller på att byggas med en total effekt på 60 000 MW.

Världens kärnkraftindustri har en total drifterfarenhet som motsvarar 16 000 reaktorår. Den totala kärnkraftkapaciteten är 372 000 MW.

Utbyggnaden av ny kärnkraft i världen dämpades efter reaktorolyckan i Harrisburg USA, 1979, men sedan några år planeras i många länder en kraftigt ökad utbyggnadstakt. Påverkan av kärnkraftsolyckan i Fukushima kan inte utvärderas än.

Världens kärnkraftindustri har en total drifterfarenhet som motsvarar 16 000 reaktorår. Den totala kärnkraftkapaciteten är 372 000 MW.

Lättvattenreaktorer vanligaste reaktortypen

Den genomsnittliga tillgängligheten vid världens kärnkraftaggregat har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden och är drygt 80 procent.

Den helt dominerande reaktortypen är så kallade lättvattenreaktorer. Totalt finns 360 i drift, varav 265 tryckvattenreaktorer (PWR) och 95 kokvattenreaktorer, BWR. Övriga är den brittiska gaskylda reaktorn (18), den kanadensiska tungvattenreaktorn (46) och den ryska reaktorn av Tjernobyltyp (15).

En ny variant av lättvattenreaktor byggs nu I Finland, EPR – europeisk tryckvattenreaktor. Leverantör är franska Areva i samarbete med tyska Siemens.

OECD:s kärnkraftsorgan NEA (Nuclear Energy Agency) har gjort en framtidsstudie för kärnkraftens utbyggnad i OECD-länderna med utgångspunkt från ett lågt och ett högt scenario. Kurvan nedan är hämtad från Nuclear Energy Outlook 2008 och visar studiens förutsägelser till 2050. Det bör påpekas att denna studie gjordes före olyckan i Fukushima.

Flest reaktorer i Sydostasien och nya byggs i Finland

Huvuddelen av nya reaktorer byggs i Sydostasien (Kina 23, Sydkorea 5, Taiwan 2, Japan 2 och Indien 4) och i Ryssland (11). I Finland (år 2005) beställdes ett och i Frankrike (år 2006 och 2008) två nya stora kärnkraftsaggregat och anläggningsarbeten pågår.

Detta är de tre EPR som hittills beställts. Finlands femte reaktor är försenad och driftstart anges nu till 2012. Finska riksdagen beslöt under hösten 2010 att acceptera bygget av två nya reaktorer i Finland. Utbyggnaden behövs för att reducera elimporten från Ryssland.

I USA har inga kärnkraftsaggregat beställts sedan Harrisburgolyckan 1979 men under de senaste åren har intresset för ny kärnkraft ökat kraftigt och närmare 20 kraftföretag bearbetar nu ett 30-tal tänkbara projekt. Förväntningarna inom branschen har varit att den första beställningen i USA skulle komma under 2010 men den tycks dröja till nästa år.  

I Storbritannien finns ett 20-tal små gaskylda reaktorer som byggdes för närmare 50 år sedan vid sidan om en enstaka PWR på 1 200 MW. Det gamla beståndet som producerar närmare 20 procent av landets el ska nu ersättas med nya reaktorer. Förberedelserna har kommit långt men har nu försenats som en följd av olyckan i Fukushima.

Areva marknadsför sin 1 600 MW EPR mycket intensivt i både USA och Storbritannien.

Även i Schweiz, Spanien, Litauen, Turkiet och Polen finns marknadsmässigt och politiskt intresse för ny kärnkraft. i Schweiz har dock en omvärdering gjorts efter Fukushima. I Belgien finns en avvecklingsplan av samma typ som funnits i Sverige men det pågår en politisk omvärdering av frågan.

Tyskland avvecklar sin kärnkraft

I Österrike och Tyskland har den officiella attityden till kärnkraften varit negativ under lång tid. I Österrike finns ingen kärnkraft. I Tyskland beslutade regeringen hösten 2010 att den gällande kärnkraftsavvecklingen senast år 2020 ska få en respit på 12 år till 2032. Efter Fukushima har en total omsvängning ägt rum och 8 reaktorer stängdes direkt efter olyckan och det är nu beslutat att de ska förbli stängda och övriga nio reaktorer ska avecklas senast år 2022.

Den kärnkraftteknologi som finns i dag ger möjlighet till en reaktorlivslängd på uppåt 60 år. De två äldsta reaktorerna har varit i drift i 43 år. Huvuddelen av världens 450 reaktorer är ungefär 25 år gamla, cirka 140 är över 30 år gamla. De äldsta är ofta små och har därför dålig driftsekonomi. De kommer därför troligen att ersättas långt före sin 60-årsdag.

De enda reaktorer som är aktuella för nybeställningar är av lättvattentyp. Långsiktigt finns det ett intresse för bridreaktorer som utnyttjar uranbränslet väsentligt bättre än lättvattenreaktorerna. Några små forskningsreaktorer är i drift men intresset är svalt eftersom behovet inte blir aktuellt förrän om flera årtionden även om uranförbrukningen i världen skulle flerdubblas.

Lästips

FN:s atomenergiorgan i Wien, IAEA, har en ambitiös och ständigt aktuell beskrivning av situationen för kärnkraften i världen. Den finns på IAEA:s hemsida under beteckningen PRIS, Power Reactor Information System: Sök antingen direkt på www.iaea.or.at/programmes/a2/ eller via IAEA:s hemsida www.iaea.org.