Kärnkraftsproducerad el ger i princip inga utsläpp till atmosfären. Samtidigt innebär utnyttjande av kärnkraft ett ansvarstagande för det använda, radioaktiva kärnbränslet som måste förvaras avskilt under mycket lång tid.

Den största delen av kärnkraftens miljöpåverkan sker vid framställningen av bränslet. Kärnkraftsproduktion ger i princip inga utsläpp till luft, jämfört med fossila bränslen.

Kärnkraft är en effektiv och driftsäker teknik för elproduktion. Kärnkraft har låga produktionskostnader, hög säkerhet och är praktiskt taget fri från försurande och klimatpåverkande utsläpp. Vid drift är kärnkraften tillsammans med vattenkraften de former av elproduktion som har lägst koldioxidutsläpp.

Samtidigt ställer utnyttjande av kärnkraft mycket höga krav på säkerhetstänkande under drift och ett långsiktigt ansvarstagande för det använda radioaktiva kärnbränslet som måste förvaras avskilt under mycket lång tid.

Den största delen av kärnkraftens miljöpåverkan sker vid framställningen av bränslet. Vid uranbrytning uppstår en lokal förändring av landskapet som vid annan gruvbrytning.

Kärnavfall

Det radioaktiva avfallet som uppkommer vid drift av kärnkraftverken är låg-, mellan- och högaktivt avfall. Det lågaktiva avfallet består mest av begagnad skyddsutrustning, till exempel plastdukar och städmaterial. Större delen av detta avfall bränns i en ugn för radioaktivt avfall i Studsvik. Askan och rökgasfilter därifrån tas om hand som medelaktivt avfall.

Det medelaktiva avfallet är begagnade filter- och jonbytarmassor från reaktorsystemens reningsutrustning. Detta avfall gjuts in i betongkokiller vid driftavdelningarna och körs sedan till SFR, Slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall, som finns i anslutning till Forsmarks kärnkraftverk. 

Det högaktiva avfallet utgörs av det använda reaktorbränslet. Det förvaras under några år under vatten, som måste kylas, i reaktorernas egna bränslebassänger. Därefter transporteras det i speciella behållare till mellanlagret för använt bränsle, Mellanlagret CLAB, som finns i anslutning till Oskarshamnsverket. 

Kärnkraftsföretagens gemensamma avfallsfrågor handläggs av det helägda företaget Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB. SKB har tagit fram en metod för slutförvar av det använda bränslet från de svenska reaktorerna.

För snart tjugo år sedan inleddes en stegvis lokaliseringsprocess för att hitta en plats för slutförvaret för det använda kärnbränslet. Undersökningarna utmynnade i två mycket bra alternativ – i Forsmark respektive Oskarshamn. Analyserna och resultaten från platsundersökningarna ledde i sin tur fram till att SKB i juni 2009 valde Forsmark.

I mars 2011 ansökte SKB hos Strålsäkerhetsmyndigheten och miljödomstolen om att få tillstånd att bygga Kärnbränsleförvaret i Forsmark. Runt år 2025 räknar de med att anläggningen är redo att ta emot de första leveranserna av använt kärnbränsle för slutförvaring.

Omfattande säkerhetsarbete

Säkerhetstänkandet i kärnkraftverk är mycket högt eftersom haverier, transportolyckor, attentat med mera skulle kunna få stora konsekvenser.

SKB och kärnkraftsföretagen strävar hela tiden efter att förbättra säkerheten och utveckla miljötänkandet för att uppnå minsta möjliga påverkan på miljön och för de människor som bor i närheten av anläggningarna.