Kondenskraften utnyttjas främst som reservkraft när vatten- och kärnkraften inte räcker till på grund av stor efterfrågan eller vid störningar i andra kraftverk. Ett kondenskraftverk producerar till skillnad från ett kraftvärmeverk enbart el.  

De svenska kondenskraftverken är oljeeldade och dyra att producera el med. De används därför endast då det finns risk för brist på elenergi eller eleffekt.

Ett värmekraftverk som enbart producerar el kallas kondenskraftverk. Till värmekraftanläggningar räknas också gasturbiner. Dessa kraftverk använder olja, kol naturgas och biobränsle. 

Drivs av fossila bränslen

Kondenskraftverk internationellt drivs med olika sorters bränslen, främst används kol, olja och naturgas. I Sverige används huvudsakligen olja. De fossila bränslena kommer från växtdelar och mikroorganismer som under miljoner år omvandlats till kol, olja och naturgas.

Det finns stora men inte obegränsade fyndigheter av fossila bränslen på jorden. Även torv räknas som ett fossilt bränsle trots att det inte lagrats lika länge, kanske högst tiotusen år.

Oljan eller gasen leds via rörledningar in i pannan där den förbränns. Vid koleldning matas kolet in med transportband och förbränns antingen som pulver eller i större bitar, beroende på panntyp.

I pannan värms vatten till ånga under högt tryck som driver en eller flera ångturbiner, vilka vardera är hopkopplade med en generator. Då generatorn roterar produceras el.

I kondensorn kyls ångan från turbinen med hjälp av kylvatten som värms upp och pumpas tillbaka till havet. På platser där man inte har tillgång till havsvatten kyls normalt cirkulerande kylvatten i stora kyltorn där utomhusluften kyler vattnet.

Flera kraftverk har tagits ur drift

Sedan 1998 har flera svenska kondenskraftverk tagits ur drift. Anläggningarna har blivit olönsamma gentemot kolbaserad elproduktion i grannländerna som inte har samma miljöavgifter som de svenska. De svenska anläggningarna har investerat i dyr reningsutrustning som minskat de ekonomiska möjligheterna att konkurrera på den öppna elmarknaden.

Fossila bränslen innehåller miljöfarliga ämnen och vid förbränning bildas svaveldioxid och kväveoxider som bidrar till försurning och övergödning av landskapet.

Reningstekniken utvecklas dock hela tiden och en stor del av de farliga utsläppen kan förhindras. Naturgasen är renare än kol och olja. Gemensamt för de fossila bränslena är koldioxidutsläppen som bidrar till en ökad växthuseffekt.

Gasturbinen

En gasturbin är en jetmotor som istället för att driva ett fordon står stilla och producerar el via en generator. Den är en typ av kraftturbin som arbetar med luft och gas (ofta naturgas eller finfördelad olja) med hög temperatur.

Förbränningsgaserna från gas/luftblandningen passerar med stor hastighet turbinen som driver generatorn. Gasturbiner kan ingå i vanliga kraftanläggningar med ångturbiner i så kallade kombikraftverk med högt elutbyte.

Gasturbiner används i stor utsträckning idag, i Sverige dock mest som reservaggregat och vid mycket högt elbehov i landet. Framtidens gasturbiner kan drivas med alternativa bränslen som till exempel gas producerad med biobränslen. De kan också få ut betydligt mer genom att exempelvis använda fuktig luft, så kallad evaporativ teknik eller genom att använda andra material som tål högre belastningar.