I kraftvärmeverk produceras både el och värme medan kondenskraftverk enbart producerar el. Båda dessa anläggningstyper kallas med ett samlingsnamn för värmekraftanläggningar, till vilken även kärnkraft och gasturbiner räknas.  » Mer information om kondenskraft.

Kraftvärmen i Sverige bygger på att det finns behov av fjärrvärme eller ett värmebehov i industriella processer. De industriella processerna har generellt sett betydligt längre driftstider, eftersom värmen (ofta ånga) används som insatsråvara till olika produkter, t.ex. inom skogsindustrin. Vad gäller elproduktion i samband med fjärrvärme så är den beroende av storleken på leveranser av fjärrvärme. Fjärrvärmebehovet varierar över året på så sätt att ju kallare desto mer fjärrvärme kan levereras. Det betyder att elproduktionen från kraftvärmeanläggningen blir som störst vintertid. Det kan t.o.m. inträffa undantagsvis att fjärrvärmeföretaget väljer att stänga av elproduktionen för att kunna leverera tillräckligt med fjärrvärme en mycket kall dag.

Huvudbränslet idag för kraftvärmeanläggningar i Sverige är biobränsle, men även andra bränslen som torv, naturgas, olja och kol används. Produktion sker i konventionella anläggningar som eldar bränslet i form av flis, ihoppressade pellets, spån eller pulver. Olja används främst för att starta upp anläggningen och som reservbränsle.

Biobränslen är förnybar energi precis som vatten, vind och sol. Biobränsle är ett samlat namn för bränslen från växtriket som trädbränslen, energiskog, åkergrödor och biprodukter från industrin, främst träindustrin samt pappers- och massaindustrin. Det finns stora tillgångar på biobränsle i Sverige, i första hand trädbränsle som kvistar och toppar från skogsavverkning. Tillsammans med s.k. avlutar inom massaindustrin har tillgångarna på trädbränsle bedömts till 95-110 TWh per år, motsvarande drygt 20 procent av den sammanlagda energianvändningen i Sverige per år.

Elproduktion vid kraftvärmeanläggningarna för fjärrvärme kan, som sagt, bara ske när ett värmebehov finns. Kondensorn kyler ned ångan från turbinen med kallt fjärrvärmevatten, som värms upp och körs ut till husen i fjärrvärmerören. Den främsta värmesänkan för att driva en kraftvärmeanläggning är fjärrvärme eller att leverera värmeenergi till industrin. Andra värmesänkor som på senare tid aktualiserats allt mer är fjärrkylanläggningar som drivs med fjärrvärme.

 
I en studie av Elforsk år 2005 visades att en ekonomisk potential på utbyggnad av kraftvärme är upp till totalt 15 TWh el till år 2015. Samtidigt kunde en besparing göras på 2 TWh el till värmepumpar. År 2005 producerades ca 7 TWh el i svenska kraftvärmeanläggningar. Det finns alltså en potential att bygga ut fler sådana och att bygga om befintliga anläggningar.

Mottrycksanläggningar

Inom industrin används ofta egna värmekraftanläggningar som producerar förutom el och värme även processånga. Ångan används inom produktionsprocessen för olika typer av reaktionssteg och/eller torkning. Dessa typer av värmekraftanläggningar kallas för mottrycksanläggningar. De är vanliga inom skogsindustrin och kemiindustrin. Genom att en del av ångan används för tillverkningsprocesser kommer därmed elproduktionen också att bli lägre än i ett konventionellt kraftvärmeverk.

Kombinatanläggningar

Det har blivit allt mer intressant att bygga kombinatanläggningar för samtidig produktion av el och värme i kombination med tillverkning av drivmedel eller biobränslen förädlade till pellets alternativt bricketter. Fördelen med att göra denna kombination av tillverkade produkter är att energiförlusterna kan hållas nere och att värmeunderlaget ligger på en jämnare nivå. Det är en fördel för elproduktionen. Det beror på, dels att jämnare produktion kan hållas under året och anläggningen får många drifttimmar, dels att lågvärdig värme kan utnyttjas för uppvärmningsändamål. Produktion av drivmedel ger även stora mängder av restprodukter, som i sin tur kan vidareförädlas till foder för djur, biogasframställning eller bränsle.

På våren 1997 togs en biobränsleeldad kraftvärmeanläggning i Skellefteå i drift, Hedensbyverket, som lyckats förlänga driftsäsongen på ett speciellt sätt. Genom att anläggningen byggts ihop med en fabrik som gör pellets (ett komprimerat biobränsle) kan värme levereras under en längre tid på året, eftersom den behövs för torkning av pelletsen. Därmed kan också el produceras en längre tid på året. Dessutom utnyttjas ånga, som uppstår när fukten drivs ur pelletsen, till att göra extra el i en separat ångturbin. Totalt är anläggningen på 38 MW el.