Det råder inget tvivel om att framtiden måste bli klimatneutral. EU har redan nu beslutat om att minska koldioxidutsläppen med 20 procent till år 2020 och pekar på att en reduktion med 80 till 95 procent krävs till år 2050.
Elproduktionen i Sverige är till 96 procent koldioxidneutral och den nordiska elproduktionen beräknas bli koldioxidneutral omkring år 2030.
Sveriges regering och riksdag har ställt upp ett nationellt klimatmål. Sverige ska minska sina växthusgasutsläpp med 40 procent i den icke-handlande sektorn som omfattar bland annat transporter, jordbruk, bostäder och lokaler till år 2020. År 2050 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser.
Det råder en stor enighet globalt om att klimatförändringarna är reella och orsakade av människan, det visar en rapport som FN:s klimatpanel, Intergovernmental Panel on Climate Change (förkortatIPCC) gav ut i februari 2011. Frågan är därför inte om, utan hur vi ska minska våra växthusgasutsläpp.
Effektivare energianvändning och energisparande
Den klimatneutrala framtiden kommer att få stora konsekvenser för alla sektorer, inte minst framtidens energianvändning och elproduktion. Vid en analys av vilka sektorer utsläppen kommer ifrån idag är energianvändning den största sektorn, med drygt 60 procent av växthusgasutsläppen. En effektivare energianvändning och energisparande är därför centralt för att åstadkomma en minskning av utsläppen.
Detta gäller såväl energi som används i hemmen, i industrier, till elproduktion och inom transportsektorn. Men eftersom världens befolkning ökar och även de som bor i utvecklingsländerna har rätt att få höja sin levnadsstandard måste det också till en stark teknikutveckling.
Vi måste minska vår användning av fossila bränslen eller alternativt kunna använda dem utan utsläpp. Att minska beroendet av fossila bränslen innebär för Europa också ett minskat importberoende, vilket i ett framtidsperspektiv kan vara avgörande för vår framtida utveckling och försörjningstrygghet.
Tydliga och kraftfulla mål
För att uppnå klimatmålen krävs en uthållighet och tydlighet kring vad samhället vill uppnå. Det är av stor vikt att arbeta internationellt och upprätta ett nytt internationellt klimatavtal med tydliga och kraftfulla mål och med ett brett deltagande.
Det kommer inte att finns en enskild magisk lösning, utan det är en mängd lösningar och åtgärder som tillsammans utgör svaret.
Ökad elanvändning en del av lösningen
El- och värmesektorn, som är en del av energisektorn globalt, släpper idag ut cirka 25 procent av alla växthusgaser, vilket gör den till den enskilt största bidragande sektorn. El är dock endast en bärare av energi och den kan produceras på ett flertal olika sätt.
Redan idag produceras drygt 30 procent av elen globalt med koldioxidfria energikällor, såsom vattenkraft, kärnkraft, vind och bioenergi. Den andelen skulle kunna ökas kraftigt. Med möjlighet till koldioxidlagring skulle en stor del av kolkraften kunna bli mer eller mindre fri från koldioxidutsläpp.
Istället för att vara en del av problemet kommer ökad elanvändning som ersättning för fossila bränslen att vara en del av lösningen. En spännande utveckling är elfordon som bilindustrin utvecklar för fullt just nu, där en stor del av alla transporter i framtiden kan komma att drivas mycket mer energieffektivt med el.
Elproduktionen i Sverige är koldioxidsnål
Elproduktionen i Sverige är till 96 procent koldioxidneutral och den nordiska elproduktionen är på god väg att bli koldioxidneutral. Enligt Svensk Energis bedömning kan den nordiska elproduktionen vara koldioxidneutral omkring år 2030. I Europa är detta enligt bedömningar möjligt till år 2050.
För att klimatmålen ska uppnås måste dock som tidigare sagt Sveriges och EU:s klimatambitioner gå hand i hand med utvecklingen i omvärlden. Enligt Svensk Energis rapport "På väg mot ett klimatneutralt samhälle med el i tankarna" förutsätts det även ett internationellt samarbete i klimatpolitiken och något som liknar ett globalt pris på koldioxid som stiger i takt med att delmålen på vägen mot klimatneutralitet blir allt strängare. År 2050 antar man att priset nått 100 euro/ton koldioxid. Ett klimatneutralt Sverige är med andra ord inte möjligt till rimliga kostnader utan att omvärlden också har samma strävan.