De senaste 150 åren har atmosfärens halt av koldioxid ökat med cirka 30 procent på grund av mänskliga aktiviteter och jordens medeltemperatur har ökat med cirka 0,6 °C under 1900-talet. Ökningen har accelererat de senaste 25 åren.

Av de svenska koldioxidutsläppen kom ungefär 2,4 miljoner ton från elproduktion under 2009, vilket motsvarar cirka 5 procent av de totala utsläppen av koldioxid.
Koldioxid (CO2) är den främsta växthusgasen, men en rad andra gaser påverkar också växthuseffekten, främst metan och dikväveoxid. Sverige har idag relativt sett låga utsläpp av växthusgaser, totalt cirka 60 miljoner ton koldioxid, medan utsläppen i början av 1970-talet var över 100 miljoner ton per år. Skillnaden förklaras främst i att el från kärnkraft minskat oljeanvändningen drastiskt.
Sverige har, med sina cirka sju ton koldioxid per capita och år, låga utsläpp per capita i jämförelse med andra industriländer. Genomsnittet i EU är cirka tio ton per capita och år.
Klimatet en global angelägenhet som kräver global lösning
Klimatfrågan är global och måste lösas på global nivå. De svenska utsläppen av koldioxid är endast 0,5 procent av de årliga utsläppen i världen och ensidiga åtgärder i Sverige påverkar inte klimatförändringarna.
År 1992 undertecknades ramkonventionen om klimatförändringar som sedan ledde fram till Kyotoprotokollet år 1997. Kyotoprotokollets åtagandeperiod löper från 2008-2012 och protokollet trädde i kraft den 16 februari år 2005. Enligt Kyotoprotokollet ska i-världen minska sina utsläpp med drygt fem procent jämfört med 1990-års nivåer.
För närvarande pågår förhandlingar om tiden efter år 2012 och de flesta parter accepterar att Kyoto-protokollet bara är ett första steg, men meningarna går isär om hur man ska gå vidare. Stora förhoppningar fanns att i december 2009 i Köpenhamn komma överens om en ny global klimatöverenskommelse.
I princip alla världens ledare hade samlats, men mötet resulterade inte i ett komplett klimatavtal. I det så kallade Copenhagen Accord saknas till exempel ett bindande utsläppsminskningsmål för världens stater. Förhandlingarna om ett klimatavtal kommer emellertid att fortsätta.
Inom ramen för Kyotoprotokollet har Sverige tilldelats möjligheten att öka sina växthusgasutsläpp med fyra procent till perioden 2008-2012, jämfört med år 1990. Det svenska klimatmålet anger trots det att utsläppen av växthusgaser, som ett medelvärde för perioden 2008-2012, ska vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Fram till år 2020 ska de svenska utsläppen minskas med 40 procent i den icke-handlande sektorn enligt riksdagens mål.
Låga koldioxidutsläpp från svensk elproduktion
Av de svenska koldioxidutsläppen kom ungefär 2,4 miljoner ton från elproduktion under 2009. Detta motsvarar cirka fem procent av de totala utsläppen av koldioxid. Under ett normalår släpper den svenska elproduktionen ut cirka 20 gram CO2/kWh (18 gram CO2/kWh år 2009).
Detta kan jämföras med utsläpp från nordisk elproduktion som uppgår till cirka 100 gram CO2/kWh och utsläpp från europeisk elproduktion som uppgår till cirka 450 gram CO2/kWh. Nedan visas utvecklingen av koldioxidutsläpp från elproduktion sedan år 2000. Den kraftiga nedgången under 2009 beror på minskad elproduktion baserad på så kallad masugnsgas från järn- och stålindustrin.
Koldioxidutsläpp från elproduktion i Sverige 2000-2009

Källa: SCB, Naturvårdsverket, Svensk Energi