Vattenkraft har använts för elproduktion i över 100 år och är fortfarande den viktigaste energikällan för förnybar elproduktion i Sverige. Tillsammans producerar vattenkraftverken ungefär 45 procent av den el vi använder i landet.

Tillgången på vatten har stor betydelse för prisutvecklingen på el, eftersom den avgör i vilken utsträckning dyrare elproduktion är nödvändig för att tillgodose elbehovet.

Vattenkraft är ett billigt, driftsäkert och lättreglerat kraftslag då tekniken är väl prövad och utvecklad. Den uppfyller mycket höga säkerhetskrav och medför inte någon förbrukning av ändliga naturresurser.

På sätt och vis är det solen som driver vattenkraften. Solens strålar värmer ytvattnet i hav och sjöar så att det avdunstar. När vattenångan stigs kyls den av, kondenserar och bildar moln som ger snö och regn. Vattenmassorna som forsar fram i älvar och åar på sin väg tillbaka mot hav och sjöar kan användas till att driva vattenkraftverk.

Regnvatten och det vatten som bildas vid snösmältningen under våren och försommaren sparas i stora vattenmagasin. I magasinen lagras vattnet för att användas under vinterhalvåret, då elbehovet är som störst i landet Allt vatten lagras dock inte utan hela året produceras en viss mängd el med vattenkraft.

Flexibel och mångsidig

Vattenkraftverken kan användas både för produktion av baskraft och för att snabbt kunna reglera produktionen när efterfrågan på el ökar eller minskar.

Händelser som driftstopp, uppstart och effekthöjningar vid kraftverk sker ofta med kort varsel och då är det vattenkraft som hjälper till att jämna ut variationerna i förbrukningen. När vindkraften byggs ut kommer denna så kallade reglerförmåga att bli allt viktigare för att elsystemet ska vara stabilt.

Vattentillgången varierar

Hur mycket el som vattenkraften kan producera beror på nederbörden i form av regn och snö. Ett normalår produceras i Sverige cirka 65 TWh el med vattenkraft. Den totala elproduktionen är cirka 150 TWh. År med lite nederbörd, så kallade torrår, kan produktionen bli nedåt 50 TWh, medan våtår kan ge uppemot 75 TWh.

I en reglerad älv planeras användningen av vattnet därför mycket noga. Snötäcket mäts för att man ska veta vilka vattenmängder som kan komma när snösmältningen börjar. När vintern kommer och efterfrågan på energi är som störst släpper man sedan successivt ut så mycket vatten som behövs för att kunna producera tillräckligt med el.