Vindenergin har utnyttjats i tusentals år av människan. Väderkvarnarna kom ungefär samtidigt som vattenkvarnarna på 1200-talet.
I dagens vindkraftverk är principen densamma. Vinden sätter fart på rotorn som är direkt kopplad till en generator som omvandlar rotationen till elektricitet (
se figur) Vindkraftverken producerar normalt el vid vindhastigheter mellan 4 och 25 m/s, då de av säkerhetsskäl stängs av. I normalfallet är de konstruerade för att tåla vindhastigheter upp till 70 m/s.
Vindkraften kan naturligtvis bara utnyttjas samtidigt som det blåser. Det går ju inte att som med vattenkraften lagra vindenergin i dammar. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt 6.000 av årets 8.760 timmar, alltså ca 80 procent av tiden. I ett gott vindläge på land ger ett modernt vindkraftverk om 1 MW drygt 2 miljoner kWh per år, vilket motsvarar årsförbrukningen i ca 100 eluppvärmda villor. I havet blåser det betydligt mer, varför man kan räkna med att ett vindkraftverk ger ytterligare 50 procent energi. Vindkraften är ett bra, om ännu bara litet, komplement till vattenkraften. Dagar då det blåser kan vindkraften spara vatten i magasinen.
Vindkraften utvecklas hela tiden
Olika storlekar på aggregat har prövats. De vanligaste storlekarna på de vindkraftverk som byggs nu i Sverige är på 2 MW. Det största verket i Sverige är på 3 MW. I Europa finns redan i drift maskiner som kan ge 6 MW och på ritborden ligger vindkraftverk på 10 - 20 MW.
I slutet av år 2008 fanns drygt 900 aggregat i landet, med en sammanlagd installerad effekt på cirka 800 MW. På
Svensk Vindenergis webbplats finns mer information om var utbyggnaden gjorts och planeras. Driftstatistik från den svenska vindkraften finns på Vindforsks hemsida, länk till
Vindforsks hemsida. Jämfört med våra grannar Danmark och Tyskland är Sverige dock än så länge ett litet vindkraftland. I Tyskland finns över 18 000 maskiner som ger drygt 30 TWh och Danmark får ca 20% av all sin el från vindkraft.
Vindkraften gav drygt 1,4 TWh i Sverige år 2007 och ca 2 TWh år 2008. Den sammanlagda
tekniska potentialen för elproduktion till lands och till havs är naturligtvis gigantisk, vilket en
Elforskstudie nr 08:17 har visat. Det mål som regeringen nu siktar emot till år 2020 är en planeringsram på 30 TWh vindkraft, varav 10 TWh till havs. Det innebär att bl a att kommuner och landsting i sina översiktsplaner identifierar lämpliga områden för vindkraft motsvarande sammanlagt 30 TWh. En mer detaljerad plan kommer att presenteras av regeringen senast i juni 2009.
Tekniken är miljövänlig, utan några som helst utsläpp till miljön. De problem som kan uppstå är framför allt ljud under drift och att aggregaten i förändrar landskapsbilden. Modern forskning tyder på att farhågorna vad gäller organismer under havsytan är mycket mindre än vad man tidigare trott. Även fåglar verkar påverkas minimalt, jämfört med andra konstruktioner. Djur och växter på land kan påverkas något negativt lokalt, men genom att utsläppen minskar blir troligen nettopåverkan positiv även för dessa.
Vindkraftverken har hittills byggts med statliga stöd. Detta stödsystem ersätts successivt med ett system som bygger på handel med elcertifikat.
Nätanslutning av vindkraftverk
Vindkraftverkens antal och placering på land och till havs kräver av naturliga skäl anslutning till elnätet. Beroende på storlek hos vindkraftverket eller anläggningen görs anslutningen till lokal- eller regionnät. För dessa nät svarar det lokala elnätsföretaget. För riktigt stora vindkraftsparker görs anslutningar direkt till stamnätet, vilket Svenska Kraftnät ansvarar för. Det finns regelverk kring hur vindkraftverk ansluts till elnätet. Svensk Energi har tagit fram
guidelines för anslutning av mindre vindkraftverk, den s.k. AMP:en, som elnätsföretagen använder. Nu pågår arbete med att ta fram heltäckande guidelines för alla storlekar på anläggningar, från mikrokraftverk till stora havsbaserade vindkraftsparker. Dessa nya riktlinjer kommer även att omfatta alla typer av kraftslag och storlek på elproduktion.