Vindkraften är en naturlig del i Sveriges energiförsörjning och kan komma att spela en viktig roll i omställningen av energisystemet. Under 2011 producerade vindkraften ca 6,1 TWh el. Riksdagen har satt upp en planeringsram att det år 2020 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en elproduktion på 30 TWh.
Vindkraften är ett bra, om ännu bara ett litet, komplement till vattenkraften. Dagar då det blåser kan vindkraften spara vatten i magasinen.
Vindkraft har länge varit en liten kraftkälla i Sverige, men de senaste åren har intresset och utbyggnaden ökat. Ekonomiska styrmedel som
elcertifikat och tekniska förbättringar har gjort vindkraft till ett ekonomiskt och miljövänligt energialternativ.
Elproduktionen i ett vindkraftverk sker genom att kraftverket utnyttjar luftens rörelseenergi som uppstår när luften ständigt sätts i rörelse av de temperatur- och tryckskillnader som skapas genom solinstrålningen mot jordklotet. Omvandlingen av vindens energi till el sker genom att kraft förs över från vindkraftverkens blad via en axel och en växellåda till en generator (se figur).
Vindenergin kan inte lagras
Vindkraften kan bara utnyttjas samtidigt som det blåser. Det går inte att lagra vindenergin på samma sätt som vattenenergin kan lagras i dammar och vi kan inte påverka när, var och hur det blåser. Vindkraftens produktionsmönster följer inte elanvändningen. Det betyder att i Sverige och Norden får vattenkraften reglera båda vindkraftproduktion och elanvändning.
Vindkraftverken producerar normalt el vid vindhastigheter mellan tre och fyra meter per sekund och når sin maximala effekt vid 12 till 14 meter per sekund. Vid mycket starka vindar, uppemot 30 meter per sekund, stängs de av säkerhetsskäl av. I normalfallet är de konstruerade för att tåla vindhastigheter upp till 70 meter per sekund.
Sverige är ett litet vindkraftland
Olika storlekar på aggregat har prövats och de vanligaste storlekarna på de vindkraftverk som byggs i Sverige idag är på 2 MW. I Europa finns det redan i drift maskiner som kan ge 6 MW och på ritborden ligger vindkraftverk på 10 till 20 MW.
Jämfört med Danmark och Tyskland är Sverige dock än så länge ett litet vindkraftland. I Tyskland finns över 18 000 vindkraftverk som ger drygt 30 TWh och Danmark får cirka 20 procent av all sin el från vindkraft.
Det största vindkraftverket i Sverige är på 3 MW och Sveriges största vindkraftpark ligger i Öresund. Parken innehåller 48 vindkraftverk och har en total effekt på 110 MW. De första 7,5 MW-verken i Sverige planeras bli resta på land år 2013.
Havsbaserad och landbaserad vindkraft
År 2010 var den globala totalt installerade effekten 194,4 GW och av dessa stod havsbaserade vindkraftverk för 2,9 GW, det vill säga drygt en procent. I Sverige fanns i slutet av 2011 drygt 2 000 aggregat, med en sammanlagd installerad effekt på knappt 3 000 MW.
Det finns många fördelar med att bygga vindkraft ute till havs. Vindarna är jämna och har ett högt energiinnehåll och det går att bygga stora vindkraftverk som tar tillvara energin effektivt. Tekniken för havsbaserad vindkraft är förhållandevis ny och kostsam att bygga. Ju längre ut från land desto dyrare är det att bygga och att ansluta till kabelnätet på land.
På land finns oftast redan den nödvändiga infrastrukturen, elnät och vägar, vilket gör det enklare och billigare att bygga vindkraftverk på land. Det är samtidigt viktigt att ett vindkraftverk som byggs på land inte upplevs som störande för de närboende och att man i förväg kontrollerar hur det påverkar landskapsbilden.
30 TWh till år 2020
Under 2010 stod vinkraften för 1,9 procent av världens elproduktion och enligt en prognos ökar andelen till 9 procent år 2020 (BTM Consult World Market Update 2010).
Vindkraften i Sverige gav cirka 6,1 TWh år 2011 och regeringen har fastställt år 2020 en planeringsram på 30 TWh vindkraft, varav 10 TWh till havs. Det innebär att kommuner och landsting i sina översiktsplaner identifierar lämpliga områden för vindkraft motsvarande sammanlagt 30 TWh.
Småskalig vindkraftproduktion
Vindkraftverkens antal och placering på land och till havs kräver av naturliga skäl anslutning till elnätet. Beroende på storlek hos vindkraftverket eller anläggningen görs anslutningen till lokal- eller regionnät. För dessa nät svarar det lokala elnätsföretaget. För riktigt stora vindkraftsparker görs anslutningar direkt till stamnätet, vilket Svenska Kraftnät ansvarar för.
Det finns regelverk kring hur vindkraftverk ansluts till elnätet. Svensk Energi har tagit fram heltäckande riktlinjer för anslutning alla storlekar på elproduktionsanläggningar; från mikrokraftverk till stora havsbaserade vindkraftsparker. Dessa nya riktlinjer omfattar alla typer av kraftslag och storlek på elproduktion. Läs mer om riktlinjerna på Svensk Energis förlagssidor.