Årets strategidag för organisationen Elmarknadsutveckling den 21 oktober fylldes av de förändringar som elbranschen upplever och står inför. Det är en rejäl utmaning att få ett större genomslag för de strategiska frågorna när förutsättningarna ändras så ofta.

– Välkomna, ni är mycket viktiga personer som gör ett viktigt jobb för den svenska elmarknaden. Nu står vi inför många nya utmaningar.

Så öppnade Claes Nilsson från Oberoende Elhandlare sitt välkomstanförande på Norra Latin i Stockholm och betonade vikten av att ha ett strategiskt perspektiv på de frågor som elbranschens står inför.

Prisområden 1 juli 2011
Magnus Stephansson från Svenska Kraftnät tog över stafettpinnen på temat prisområden. Svenska Kraftnät talar hellre prisområden än det mer svårbegripliga anmälningsområden. Han förklarade för övrigt skillnaden. Ett anmälningsområde är själva geografiska indelningen medan ett prisområde kan vara ett eller flera anmälningsområden.

På lång sikt ska investeringar lösa problemen med begränsningar i elöverföring. På kort sikt kan problemet lösas med prisområden och motköp. Även om Svenska Kraftnät inte anser sig ha missbrukat någon dominerande marknadsställning – som EU-kommissionen uttryckt sig – så har man valt att erbjuda just prisområden.

– Vi förordar att hålla ihop Sverige i ett prisområde. Men för att slippa en formell procedur som kan ta flera år med risk bl a för böter har vi valt detta frivilliga åtagande, som innebär en uppdelning i fyra prisområden enligt de s k snitten 1, 2 och 4, säger Magnus Stephansson.

Svårt för kunder att se nyttan
Svensk Energis Karima Björk påtalade det känsliga i tidplanen - den 1 juli 2011 Många elhandelsföretag hör av sig om hur de ska hantera övergången. Risk finns att de avslutar sin elhandel alternativt att några väljer att bara finnas i vissa delar av landet. I början av november ska synpunkter ha lämnats till EU-kommissionen angående Svenska kraftnäts (Svk) erbjudande.

– Det svåra är att övertyga kunderna om nyttan med detta, sa Sverker Eriksson från Dala Kraft. Han ser däremot inga problem med anpassning av it-system eller att elspotbudgivning, rapportering av handel till Svenska Kraftnät m m ska ske per anmälningsområde. Dala Kraft gör mycket av det redan idag, menade han.

Flera synpunkter togs upp. Vissa tekniska begränsningar kan uppstå om nätområden skär genom ett snitt mellan prisområden. Visionen borde vara ett så stort prisområde som möjligt – uppdelningen i mindre områden känns inte som ett steg mot en större gemensam elmarknad var några av kommentarerna.

Harmoniserad balansavräkning Sverige/Norge
Magnus Stephanssons andra tema handlade om en svensk/norsk balansavräkning, en fråga där det pågår ett samarbete mellan Svenska Kraftnät och norska Statnett.
– Vägen mot en nordisk slutkundsmarknad bygger på gemensamma rutiner och regelverk menar Magnus Stephansson. Han fick medhåll från Svensk Energis Karima Björk som kallade åtgärderna ”ett viktigt steg för ökad harmonisering i Norden”.

– Ja, jag tror att ni är trötta på att bara höra oss tala om harmonisering, svarade Magnus Stephansson. Enligt tidplanen ska Svenska Kraftnäts och Statnetts slutrapport bli klar nu i november. Sedan ska även danska Energinet och finska Fingrid, som båda visat intresse, involveras under våren 2010. Parallellt pågår samtidigt en diskussion med regulatorerna i de fyra länderna. Målsättningen är att få en förändring till stånd till den 1 januari år 2012.

 
Samarbete mellan regulatorerna
Daniel Andersson, från Energimarknadsinspektionen, talade om vad som är aktuellt just nu hos EI i ett nordiskt/europeiskt perspektiv. Mycket av arbetet bedrivs inom NordReg och ERGEG som är samarbetsorganisationer för tillsynsmyndigheterna på nordisk respektive europeisk nivå. De senaste åren har NordReg på uppdrag av nordiska energiministrarna arbetat med förutsättningarna för en harmoniserad nordisk slutkundsmarknad.

– Vi sätter kunden högst upp och vi tror att fyra nationella slutkundsmarknader är långsiktigt dyrare än en gemensam marknad, säger Daniel Andersson. Han sa också att det inte är något alternativ att behålla elmarknaden som den ser ut idag.

I en rapport från maj i år visar NordReg möjliga förändringar av marknaderna steg för steg. Harmonisering är nyckelordet men det krävs politiskt stöd också, liksom aktivt deltagande av marknadens aktörer enligt Daniel Andersson.

Genomförandet av tredje paketet
Daniel Andersson gick igenom tredje paketets innehåll med fokus på kundens rättigheter och skydd. Här talas också om en starkare tillsynsmyndighet. På en direkt fråga tror Daniel Andersson att EI blir mer aktiva framöver. EI:s inblandning i ERGEG har hittills gällt områden som smarta mätare, hitta indikatorer för fungerande slutkundsmarknader och hantering av kunders klagomål.

Frågan uppkom hur synkronisering görs mellan ambitionen att skapa en nordisk respektive en europeisk slutkundsmarknad. Finns risken att man tvingas backa ibland?

– Så mycket som möjligt synkroniseras. Det kan innebära tidigareläggning av nordiska förslag, menade Daniel Andersson.

En kontakt för kunden
Vår marknadsmodell där kunden har en kontakt med elnätsföretaget och en kontakt med elhandelsföretaget är inte lika självklar i hela Europa. Vad skulle en kontakt för kunden innebära jämfört med den marknadsmodell vi har idag? Det var temat för Karima Björks och Claes Nilssons föredrag.

Karima och Claes visade hur en kundsituation kan se ut byggd på en enkel analys av dagens system och ett framtida system där vissa positioner flyttats om. Såväl elhandelsföretag som elnätsföretag finns med i bilden men de flesta kontakterna går via elhandelsföretaget.

– Detta är en fråga som väcker mycket synpunkter och diskussion, sa Karima Björk. Elhandelsföretagen är de som är mest positiva men är samtidigt medvetna om att man tar över många risker. Elnätsföretagen ser en risk i att tappa kundkontakten.

En förändring av nuvarande marknadsmodell måste kunna motiveras med kundnytta, minskade kostnader för branschen och undvikande av dubbelarbete.
En fråga ställdes hur denna modell stämmer med utländska erfarenheter.

– England och Tyskland är exempel på länder med annan modell än vår. Holland, som ser ut ungefär som vi, går över till en kontakt. Men där har processen avstannat p g a att en integritetsdiskussion uppstått kring vem som ska få tillgång till mätvärdena, svarade Karima Björk.

- Enligt EU är det upp till branschen att själv avgöra om enkontaktsmodellen ska införas säger Daniel Andersson (EI).

Hur ska agendan se ut framöver?
”Året som gått har varit intensivt” kunde Mats Persson, Vattenfall, konstatera. Han är ordförande i verkställighetsgruppen Beredning och vet vilken arbetsbelastning gruppdeltagarna har haft inom sina egna företag men också inom Elmarknadsutveckling.

Veronica Werner, Växjö Energi, som är ordförande i verkställighetsgruppen Rekommendationer och Rutiner, presenterade sin analys av nuläget vad gäller alla inkomna och bearbetade ärenden. ”Nu är det dags att prioritera upp de ärenden som vi ännu inte bearbetat.

Hur ska de strategiska frågorna få tydligare genomslag i Elmarknadsutveckling?Fler goda idéer kom fram. Det finns frågor som Elmarknadsutveckling kan vara mer proaktiva i, t ex prisområdesfrågan eller ”Enklare och tydligare regler för förnybar elproduktion, m.m.” (1 oktober 2009) där lagrådsremiss kommit. Även arbetssättet kan ses över eftersom ”vi är väldigt ärendestyrda idag”, var den avslutande kommentaren.

Pågående projekt inom Elmarknadsutveckling
Annica Lindahl, Svensk Energi, presenterade nuläget i arbetet med omarbetningen av Elmarknadshandboken som syftar till att få till stånd en mer processinriktad handbok.

Ett antal processkartor är framtagna, och nu behövs hjälp från sakkunniga inom branschen. I kvalitetssäkringsarbetet är grupperingarna inom Elmarknadsutveckling en viktig resurs. 

Andreas Björnevik från Öresundskraft presenterade nuläget i IT-säkerhetsuppdraget som pågår inom Elmarknadsutveckling. Arbetet syftar till att åstadkomma en hållbar och robust säkerhetslösning/nivå för framtidens informationsflöde vad gäller sekretess, spårbarhet, tillgänglighet och riktighet. Rapporten kommer att lämnas vidare till Beslutgruppen inom Elmarkndsutveckling vid årsskiftet.