Sveriges utsläpp från transportsektorn utgör dryga 30 procent av de totala koldioxidutsläppen. En övergång från bensin, diesel och andra flytande bränslen till el för personbilar, mindre lastbilar och andra fordon skulle inte bara spara kostnader för kunderna utan även spara klimat och miljö.

Om 600 000 av Sveriges 4,3 miljoner personbilar ersattes med elbilar eller laddhybrider, skulle utsläppen från personbilsflottan minska med 20 procent. Om vi antar att en elbil eller laddhybrid drar ca 2 kWh per mil till en kostnad av 1,5 kr/kWh så blir fordonets bränslekostnad 3 kr/mil (med elnätskostnad).

Elfordon är tystare och släpper inte ut andra skadliga utsläpp. (Exemplet utgår från dagens skattesystem; om riksdagen ändrar skatterna, kan kostnaderna förändras.)

Vad är elföretagens intresse?

Elföretagens huvudbudskap är att infrastrukturen ska finnas framme när bilarna väl introduceras. Frågor kring standarder för laddning, samarbete med kommuner kring upplåtelse av gatumark, elsäkerhetsfrågor, debiteringsmodeller samt att ingen särskild elskatt på transportel införs är exempel på frågor som hör ihop med budskapet.

På längre sikt kan det även tänkas att laddning av elfordon kan användas som metod för att plana ut topplaster i elnätet eller för att ta hand om tillfällig överskottsvindkraft.

Hur laddar man sitt elfordon?

Många kommer att kunna ladda hemma i garaget eller med hjälp av motorvärmaruttaget, men för människor som bor i t.ex. stadsmiljö och parkerar på gatan, bygger elföretagen laddningsinfrastruktur. Laddstolpar kommer inte bara att finnas längs gatorna i städerna, utan även andra aktörer kommer förmodligen att vilja bygga ut laddningsinfrastruktur. Man kan tänka sig stormarknader, parkeringshus och bensinstationer.  

De flesta resor som privatpersoner gör är kortare än 50 km/dygn. Med laddning över natten klarar sig normalbilisten. Men snabbladdning kan komma att behövas på sikt för längre resor eller om man glömt att ladda innan man for hemifrån.  

Källa: Elforsk

Läs Elforskrapporten