Det pågår en diskussion mellan olika aktörer om energieffektivisering ska syfta till att effektivisera slutanvändningen av energi eller om energieffektivisering ska syfta till att minska primärenergianvändningen. Nedan redogörs i övergripande ordalag för diskussionen.

När energieffektivisering diskuteras nämns ofta termerna primärenergi och slutlig energi. Primärenergi är, enkelt uttryckt, den energi som krävs för att producera en viss mängd slutlig energi. På vägen från produktion till slutkund försvinner en del energi genom utvinning, förädling, transport, omvandling eller distribution. Den slutliga energin är å andra siden den energi som används av slutanvändaren och mäts t.ex. i en elmätare. Det går med andra ord åt energi för att producera energi.

Skillnaden när det handlar om att stimulera energieffektivisering är i många fall inte intressant eftersom slutkunderna mest är intresserade vad de får betala. På en marknad speglar priset efterfrågan i förhållande till tillgången på energi. Till priset kommer skatter för att inkludera miljö- och klimatpåverkan. Med höga priser på bensin kör folk mindre för att spara pengar eller köper en bensinsnålare bil.

Om en villakund byter från vattenburen elvärme till bergvärmepump går det inte åt mindre energi för att värma upp huset. Däremot blir elräkningen billigare eftersom bergvärmepumpen hämtar energi från den omgivande marken. Vissa menar därför att priset inte säger hela sanningen eller tar med alla effekter av energiproduktionen medan andra är av uppfattningen att resonemanget är svårbegripligt och därför svårt att kommunicera till allmänheten. Priset är en tillräcklig signal till marknaden.

Oberoende av vilken inställning man har i frågan om slutlig användning av energi eller primärenergi så har regeringen inte tagit slutlig ställning i frågan när den för riksdagen presenterade Sveriges handlingsplan för energieffektivisering.

Det nationella målet för effektivare energianvändning uttrycks på följande sätt: Ett mål om 20 procent effektivare energianvändning bör sättas upp till år 2020. Målet uttrycks som ett sektorsövergripande mål om minskad energiintensitet om 20 procent mellan 2008 och 2020. Regeringen anser att detta mål bör uttryckas som att en minskning av energiintensiteten ska uppnås mellan 2008 och 2020, dvs. den tillförda energin per BNP-enhet i fasta priser ska minskas med 20 procent (prop. 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi).