Hotet om klimatförändring är en av de svåraste miljöfrågorna som människan ställts inför. Mänskliga utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet och den ökning av temperaturen på jorden som skett under 1900-talet kan endast förklaras med de ökade utsläppen av växthusgaser.
Utsläppen från vår användning av kol, olja och naturgas står för den största delen av växthusgasutsläppen. Sedan i slutet av 1700-talet har koldioxidhalten i atmosfären ökat från 280 ppm till 380 ppm.
Figur 1. Koldioxidhalt i atmosfären 1550 - 2007
Under 1900-talet har jordens medeltemperatur stigit med 0,7°C. I Europa har den årliga medeltemperaturen stigit med 0,9°C, nederbörden ökat med 10-40 procent i norr medan delar av södra Europa blivit upp till 20 procent torrare. 1990-talet har varit det varmaste årtiondet som uppmätts. För närvarande stiger temperaturen med 0,1°C till 0,4°C per årtionde.
EU har ställt upp ett mål om att den globala medeltemperaturen inste ska tillåtas att öka med mer än 2°C. Enligt IPPC:s (FN:s klimatpanel) senaste utvärderingsrapport innebär detta att koncentrationen av växthusgaser bör stabiliseras på en nivå om 400-450 ppmv koldioxidekvivalenter.
|
FAKTARUTA - Växthuseffekten och klimatförändringar
En del av gaserna i jordens atmosfär (främst vattenånga och koldioxid) har en förmåga att absorbera värmestrålning. De hindrar inte solljuset från att nå ned till jordytan och värma upp den, men de fångar effektivt upp en del av den värmestrålning som sänds tillbaka från jorden ut i rymden. Med andra ord har de ungefär samma verkan som glasrutorna i ett växthus. Atmosfärens naturliga växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden. Utan den skulle det vara nästan 35 grader kallare vid jordytan än det är i dag. |
Växthusgaser (gaser som bidrar till växthuseffekten) har alltså ständigt funnits i atmosfären, men flera av dem uppträder nu i stigande halter som en följd av mänsklig påverkan. Det innebär att växthuseffekten är på väg att förstärkas.
Internationell klimatpolitik
Klimatkonventionen
I början av 1990-talet blev det uppenbart för allt fler att något måste göras åt klimatförändringarna och 1992 förhandlades Klimatkonventionen fram. I den enades världens länder om att växthuseffekten är en gemensam angelägenhet som måste bekämpas gemensamt och att atmosfärens koncentration av växthusgaser måste stabiliseras för att farlig mänsklig påverkan på klimatet ska undvikas. Enligt klimatkonventionen ska de industrialiserade partsländerna (i princip OECD-länder och Östeuropa) stabilisera utsläppen på 1990 års nivå samt vårda och öka upptaget av växthusgaser.
Kyotoprotokollet
Det vidare arbetet ledde fram till Kyotoprotokollet 1997 som innehåller ett juridiskt bindande åtagande för industriländerna att sänka sina utsläpp av växthusgaser till åren 2008-2012 med 5,2%, jämfört med 1990-års nivåer. EU har gemensamt åtagit sig 8 procents minskning jämfört mot 1990 års utsläpp. I februari 2005 trädde Kyotoprotokollet i kraft, då till sist Ryssland undertecknat avtalet vilket gjorde att kriterierna för ikraftträdande var uppfyllda. USA har dock ännu inte ratificerat protokollet. Kyotoprotokollet är ett första steg att uppnå klimatkonventionens långsiktiga mål.
I Kyotoprotokollet finns angivet att ett land, vid sidan av att minska sina utsläpp inom landet, kan uppnå sina åtaganden med hjälp av så kallade flexibla mekanismer. Dessa tre är: Handel med utsläppsrätter, gemensamt genomförande (JI) och mekanismer för ren utveckling (CDM). Läs mer om det europiska systemet för handel med utsläppsrätter under styrmedel.
Kyotoprotokollets första åtagandeperiod löper ut 2012. Intensiva förhandlingar pågår för att förhandla fram en fortsättning på klimatavtalet. Målet är att beslut om ett nytt regelverk för perioden 2013 och framåt ska tas senast 2009. På FN:s klimatmöte på Bali enades klimatkonventionens parter om en färdplan för förhandlingarna fram till 2009. Förhandlingarna ska fokusera på;
a) överenskommelse om åtaganden om utsläppsminskningar
b) stöd för anpassningsåtgärder i u-länder
c) teknikutveckling och teknologiöverföring till u-länder
d) finansiering av åtgärder