På måndagen den 18/2 presenterade den parlamentariska Klimatberedningen delar ur sitt kommade betänkande och det står klart att oppositionen och Alliansen inte lyckats enas om klimatmål för Svergie till 2020.

Beredningen presenterar förslag till överkgripande- och delmål för den svenska klimatpolitiken och en handlingsplan till 2020. Beredningen har varit parlamentarisk och haft representanter från alla riksdagspartier. Ordförande är Hans Jonsson, Styrelseordförande i Länsförsäkringar AB. Följande ledamöter har deltagit i arbetet:

• Carl B. Hamilton, riksdagsledamot Folkpartiet
• Claes Västerteg, riksdagsledamot Centerpartiet
• Anders Wijkman, ledamot Europaparlamentet Kristdemokraterna
• Sofia Arkelsten, riksdagsledamot Moderata samlingspartiet
• Lena Hallengren, riksdagsledamot Socialdemokraterna
• Wiwi-Anne Johansson, riksdagsledamot Vänsterpartiet
• Maria Wetterstrand, riksdagsledamot Miljöpartiet

• Sverige ska ta sin del av ansvaret i att begränsa temperaturhöjningen till 2 grader Celcius (förändrat mål)
• Stabilisering av växthusgasnivån i atmosfären ska ska ske på 400 ppm (nytt mål)

Föreslagna delmål

Bededningen förslår vidare två delmål på kort resp. medellång sikt samt två indikativa mål på lång sikt. 

Mål 2008-2012: Minus 4 % utsläpp av växthusgaser jämfört med 1990, som ska uppnås utan kolsänkor eller användandet av flexibla mekanismer (ofärändrat mål)

Mål till 2020: Här råder det oenighet. Dock klargörs det att EU:s mål på 30 % ska vara utgångspunkt för Sveriges mål till 2020.

• Alliansen vill ha ett mål för Sverige på 38 % (vilket innefattar en viss procent internationella åtgärder) enligt pressmeddelande från Miljöminister Andreas Carlgren.
• Oppositionen har enl pressmeddelade från Miljöpartiet velat ha ett mål på 40 % plus 8 % genom internationella insatser, d v s totalt 48 %.
• Båda förslagen tolkas som att de avser handlande sektorn och den icke-handlande sektorn gemensamt, d v s totala utsläppen i Sverige. I Moderaternas kommentar sägs dock att: ”Den andel av den svenska utsläppsreduktionen som sker inom den handlande sektorn styrs helt av förhandlingar och beslut på EU-nivå. Sveriges nationella mål ska därför redovisas för den handlande respektive icke handlande sektorn. Målet ska innefatta användning av mekanismer som liknar dagens projektbaserade mekanismer enligt Kyotoprotokollet.” Detta verkar dock vara lite oklart och förtydligande behövs hur relationen mellan handlande och ickehandlande sektonr är tänkt att fungera, samt hur Sverige har tänkt att räkna in utläpp i handlande sektorn.  

Vidare lägger klimatberedningen fram ett inriktningsmål till 2050 då  en minskning av utsläppen med minst 75-90 % jämfört med 1990 ska ha skett, samt ytterligare ett inriktningsmål till slutet av seklet då utsläppen av växthusgaser i Sverige bör vara nära noll.

Det sägs också att målen bör omprövas i takt med omvärldsförändringar och kontrollstationer förselås vart fjärde år.

Handlingsplan för att nå målet 2020

I handlingsplanen föreslås ett antal åtgärder inom ett antal områden: 

1. Förstärkning av tvärsektoriella åtgärder och styrmedel, bla forskning och utvecking samt riktade upphandlingar nämns
2. EU-gemensam sänkning av utsläppstaket för handlande sektorn
3. Reduktioner i icke-handlande sektorn, här nämns bl.a höjda koldioxidskatter
4. Internationella insatser, bla genom JI/CDM-projekt  

Övrigt

Klimatberedningen hänvisar till Eneffutredningens handlingsplan vad gäller energieffektiviseringsåtgärder, som de bedömer vara ett av de viktigaste åtgärdsområdena.

Beredningen anser att regeringen bör ta initiativ till parlamentariska överläggningar om den långsiktiga energipolitiken, eftersom den är av avgörande betydelse för att uppnå klimatpolitiska mål.  

Det som hittills publicerats finns att hämta på http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/83/84/ae643041.pdf

Tidplan

Beredningens betänkande publiceras i sin helhet 4 mars och kommer därefter på remiss. Proposition väntas under första hälften av hösten 2008.