Vindkraften kommer att spela en stor roll i det framtida energisystemet, både i det Nordiska systemet och i Europa som helhet. Denna utveckling drivs på inte minst av EU:s mål till 2020 gällande både förnybar energi och klimat, men också av nationella mål och ambitioner. Sveriges del av EUs förnybarhetsmål är att öka från knappt 40 % förnybart till 49 %.  

Svensk Energi bedömer att ca 25 TWh ny förnybar elproduktion till 2020 måste till i Sverige för att Sverige ska klara sin del av EU:s mål, relativt år 2002. Möjligheterna att öka vattenkraftproduktionen i dagsläget är relativt begränsad, upp till 5 TWh, och den förnybara kraftvärmen kommer att kunna bidra med ytterligare ca 6 TWh förnybar el.

Detta innebär att i storleksordningen 10 - 12 TWh vindkraft behöver komma in i systemet till 2020 för att Sverige ska klara sin del av förnybarhetsmålet. Preliminära produktionssiffror för år 2011 visar att vindkraften producerade 6,1 TWh el med en installerad effekt på knappt 3 000 MW.

Potential i Sverige – landbaserat och havsbaserat

För svensk del är potentialen för vindkraft mycket stor, både på land och till havs. Vindforsk har visat på potentialer för landbaserad vindkraft i storleksordningen flera hundra TWh, och till havs anges potentialer i storleksordningen knappt 50 TWh. Kostnaderna för att bygga på land är idag betydligt lägre än att bygga till havs. Elforsk har våren 2011 presentera en uppdaterad rapport över produktionskostnader för el från nya och framtida anläggningar.

Utifrån detta anser Svensk Energi att det inte finns något självändamål att ur ett svenskt perspektiv bygga havsbaserad vindkraft för att Sverige så samhällsekonomiskt som möjligt ska klara sin del av EU:s förnybarhetsmål.

Planeringsmål och fysik planering för vindkraft

I Sverige finns ett gällande planeringsmål, antaget av riksdagen 2002 för vindkraft på 10 TWh till 2015. Riksdagen har i juni 2009 antagit ett nytt nationellt planeringsram till 2020 på 30 TWh vindkraft, varav 10 TWh havsbaserat. Syftet med planeringsramen är att synliggöra vindkraftintresset i den fysiska planeringen. Ramen anger således de nationella anspråk som vindintresset har på tillgång till mark- och vattenområden.

Svensk Energi anser att det är bra och nödvändigt med planeringsram för vindkraft. Med rätt uppföljning säkerställer ramen att den fysiska planeringen på kommunal nivå tar hänsyn till framtida vindkraft och möjliggör en kraftfull utbyggnad, samtidigt som det underlättar i tillståndsprocessen och i avvägningen gentemot andra samhällsintressen.

Att planera för vindkraft både på land och till havs är bra men det innebär inte att hela de planerade potentialerna per automatik blir realiserade.

Stödsystem för förnybar el

Eftersom vindkraft och annan förnybar elproduktion fortfarande är något dyrare än andra tekniker behövs i dagsläget stödsystem för att en utbyggnad ska komma till stånd. Ingen förnybar elproduktion kommer idag till stånd utan att elproduktionsanläggningen erhåller elcertifikat, möjligen med undantag för vissa vattenkraftprojekt. Elbranschen tar sin utgångspunkt i en marknadsbaserad och teknikneutral syn i frågan om stödsystem, där staten sätter upp en målnivå och marknaden bestämmer priset (certifikatmodell). Svensk Energi anser också att det för Europa vore mest kostnadseffektivt att ha ett gemensamt stödsystem baserat på certifikat i hela EU. Från och med årsskiftet 2011/12 har Sverige och Norge ett gemensamt stödsystem för förnybar elproduktion baserat på elcertifikat.

Elcertifikatsystemetet är bra och rimligt med särskilt FUD-stöd

I Sverige finns idag det teknikneutrala elcertifikatsystemet som stöd till ny förnybar elproduktion. Systemet ser till att de mest lönsamma projekten genomförs först, oberoende av teknologi, vilket bidrar till en samhällsekonomisk kostnadseffektivitet i uppnåendet av en given målnivå - 25 TWh ny förbar elproduktion till 2020, relativt år 2002. Svensk Energis syn är att elcertifikatsystemet är ett bra och fungerande system.

I det gemensamma elcertifikatsystemet mellan Sverige och Norge får vardera land tillgodoräkna sig 13,2 TWh förnybar el under perioden år 2012 till och med år 2020.  Energimyndigheten har i en analys, Gemensamt elcertifikatsystem med Norge ER 2010:28, redovisat att det kommer att byggas ungefär lika mycket vindkraft i vardera land, medan mer vattenkraft byggs i Norge och mer kraftvärme byggs i Sverige. Var elproduktionen kommer att byggas slutligt  avgörs av marknaden.

Elcertifikatsystemet är dock inte forsknings- eller teknikdrivande. Det innebär att för ännu inte mogna teknologier, som exempelvis solel och vågkraft, är det rimligt med särskilt stöd för forskning, utveckling och demonstration.

Stöd för Havsbaserad Vindkraft?

Ur ett svenskt perspektiv - mot bakgrund av de potentialbedömningar som görs för landbaserad vindkraft och den rådande kostnadsbilden - inte finns något behov av ett separat svenskt stödsystem för havsbaserad vindkraft. Det är dock viktigt att framhälla att med dagens svenska stödsystem knappast kommer att byggas havsbaserad vindkraft i Sverige.

Tillståndprocessen måste gå snabbare

Tillståndsprocessen för vindkraft är idag alltför långsam och oförutsägbar för att vara effektiv. Det är därför centralt att tillståndsprocessen effektiviseras för att Sverige ska kunna klara EU:s mål för förnybar energi till 2020. Men det räcker inte med att snabba upp processen för själva anläggningarna, utan måste även göras för de elledningar som behövs, både för anslutning till nätet och eventuellt behov av förstärkningar i befintliga nät. Eftersom Norden i en nära framtid kan stå inför elöverskott är det också viktigt att få till stån utlandsförbindelser från Norden, samt att elen kan föras vidare ned i Centraleuropa.

Anslutning och leverans till elnätet

Det är viktigt att det vid lokalisering av vindkraftanläggningar vägs elnäts- och kraftsystemmässiga aspekter. Svensk Energi anser att vindkraftprojektörer ska möta en kostnad för nätanslutning och leverans till nätet som speglar dessa aspekter utifrån anläggningens lokalisering. I idealfallet ska det vara den verkliga kostnaden, men om det av samhälleliga skäl ska subventioneras är det viktigt att subventionerna utformas så att de speglar den verkliga kostnaden. Detta för att styra vindkraftinvesteringarna till de samhällsekonomiskt bästa lokaliseringarna.

Förstärkningar av stamnät och regionnät kommer att bli nödvändigt för att kraftsystemet ska kunna ta emot vindkraften. Var förstärkningar behövs beror på var vindkraften byggs.

Kraftsystemets reglerförmåga

En storskalig introduktion av vindkraft kommer att innebära ett ökat behov av reglerförmåga i kraftsystemet, d v s möjlöighet att balansera vindkraftens variationer.

Svensk Energi bedömer att utifrån de reglermöjligheter som finns i sekundskala är vattenkraften det bästa alternativet. I Sverige finns inte kondenskraftverk som ständigt går och som snabbt kan regleras och kärnkraften är olämplig att använda som reglerkraft. Det är därför oerhört viktigt att värna om vattenkraftens reglerförmåga och öppna för att öka reglerförmågan för att en storskalig introduktion av vindkraft ska bli möjlig. Även vindkraften bör dock vara delaktig i balansregleringen och vindkraftverken bör utformas med hänsynstagande till detta.