Vinkraften kommer att spela en stor roll i det framtida energisystemet, både i det Nordiska systemet och i Europa som helhet. Denna utveckling drivs på inte minst av EU:s mål till 2020 gällande både förnybar energi och klimat, men också av nationella mål och ambitioner. Sveriges del av EUs förnybarhetsmål är att öka från knappt 40 % förnybart till 49 %.
Svensk Energi bedömer att ca 25 TWh ny förnybar elproduktion till 2020 måste till i Sverige för att Sverige ska klara sin del av EU:s mål. Möjligheterna att öka vattenkraftproduktionen i dagsläget är relativt begränsad, upp till 5 TWh, och den förnybara kraftvärmen kommer att kunna bidra med ytterligare ca 6 TWh förnybar el.
Detta innebär att i storleksordningen 15-20 TWh vindkraft behöver komma in i systemet till 2020 för att Sverige ska klara sin del av förnybarhetsmålet.
Potential i Sverige – landbaserat och havsbaserat
För svensk del är potentialen för vindkraft mycket stor, både på land och till havs. Vindforsk har visat på potentialer för landbaserad vindkraft i storleksordningen flera hundra TWh, och till havs anges potentialer i storleksordningen knappt 50 TWh. Kostnaderna för att bygga på land är idag betydligt lägre än att bygga till havs.
Utifrån detta anser Svensk Energi att det inte finns något självändamål att ur ett svenskt perspektiv bygga havsbaserad vindkraft för att Sverige så samhällsekonomiskt som möjligt ska klara sin del av EU:s förnybarhetsmål.
Planeringsmål och fysik planering för vindkraft
I Sverige finns ett gällande planeringsmål, antaget av riksdagen 2002 för vindkraft på 10 TWh till 2015. Statens Energimyndighet lämnade i december 2007 ett förslag på nytt planeringsmål till 2020 på 30 TWh vindkraft, varav 10 TWh havsbaserat. Vid årsskiftet 08/09 väntas en proposition kring ett nytt planeringsmål, baserat på Energimyndighetens förslag.
Svensk Energi anser att det är bra och nödvändigt med planeringsmål för vindkraft. Med rätt uppföljning säkerställer målet att den fysiska planeringen på kommunal nivå tar hänsyn till framtida vindkraft och möjliggör en kraftfull utbyggnad, samtidigt som det underlättar i tillståndsprocessen och i avvägningen gentemot andra samhällsintressen.
Att planera för vindkraft både på land och till havs är bra men det innebär inte att hela de planerade potentialerna per automatik blir realiserade.
Stödsystem för förnybar el
Eftersom vindkraft och annan förnybar elproduktion fortfarande är något dyrare än andra tekniker behövs i dagsläget stödsystem för att en utbyggnad ska komma till stånd. Elbranschen tar sin utgångspunkt i en marknadsbaserad och teknikneutral syn i frågan om stödsystem, där staten sätter upp en målnivå och marknaden bestämmer priset (certifikatmodell). Svensk Energi anser också att det för Europa vore mest kostnadseffektivt att ha ett gemensamt stödsystem baserat på certifikat i hela EU.
Elcertifikatsystemetet är bra, men måste ses över
I Sverige finns idag det teknikneutrala elcertifikatsystemet som stöd till ny förnybar elproduktion. Systemet ser till att de mest lönsamma projekten genomförs först, oberoende av teknologi, vilket bidrar till en samhällsekonomisk kostnadseffektivitet i uppnåendet av en given målnivå - idag 17 TWh til 2016. Svensk Energis syn är att elcertifikatsystemet är ett bra och fungerande system.
Elcertifikatsystemet är dock inte är forsknings- eller teknikdrivande och att det för ännu inte mogna teknologier, som exempelvis solel och vågkraft, är det rimligt med stöd för forskning, utveckling och demonstration.
Översyn av elcertifikatsystemet bör inledas och det måste utökas för att omfatta dryga 25 TWh (istället för som nu 17 TWh) och förlängas bortom 2020. Redan nu närmar vi oss tidpunkten för när projekt som startas idag kanske inte kan komma i systemet före 2016, och därmed inte kan garanteras 15 års elcertifikat.
Stöd för Havsbaserad Vindkraft?
Ur ett svenskt perspektiv - mot bakgrund av de potentialbedömningar som görs för landbaserad vindkraft och den rådande kostnadsbilden - inte finns något behov av ett separat svenskt stödsystem för havsbaserad vindkraft. Det är dock viktigt att framhälla att med dagens svenska stödsystem knappast kommer att byggas havsbaserad vindkraft i Sverige.
Tillståndprocessen måste gå snabbare
Tillståndsprocessen för vindkraft är idag alltför långsam och oförutsägbar för att vara effektiv. Det är därför centralt att tillståndsprocessen effektiviseras för att Sverige ska kunna klara EU:s mål för förnybar energi till 2020. Men det räcker inte med att snabba upp processen för själva anläggningarna, utan måste även göras för de elledningar som behövs, både för anslutning till nätet och eventuellt behov av förstärkningar i befintliga nät.
Anslutning och leverans till elnätet
Det är viktigt att det vid lokalisering av vindkraftanläggningar vägs elnäts- och kraftsystemmässiga aspekter. Svensk Energi anser att vindkraftprojektörer ska möta en kostnad för nätanslutning och leverans till nätet som speglar dessa aspekter utifrån anläggningens lokalisering. I idealfallet ska det vara den verkliga kostnaden, men om det av samhälleliga skäl ska subventioneras är det viktigt att subventionerna utformas så att de speglar den verkliga kostnaden. Detta för att styra vindkraftinvesteringarna till de samhällsekonomiskt bästa lokaliseringarna.
Förstärkningar av stamnät och regionnät kommer att bli nödvändigt för att kraftsystemet ska kunna ta emot vindkraften. Var förstärkningar behövs beror på var vindkraften byggs.
Kraftsystemets reglerförmåga
En storskalig introduktion av vindkraft kommer att innebära ett ökat behov av reglerförmåga i kraftsystemet, d v s möjlöighet att balansera vindkraftens variationer.
Svensk Energi bedömer att utifrån de reglermöjligheter som finns i sekundskala är vattenkraften det bästa alternativet. I Sverige finns inte kondenskraftverk som ständigt går och som snabbt kan regleras och kärnkraften är olämplig att använda som reglerkraft. Det är därför oerhört viktigt att värna om vattenkraftens reglerförmåga och öppna för att öka reglerförmågan för att en storskalig introduktion av vindkraft ska bli möjlig. Även vindkraften bör dock vara delaktig i balansregleringen och vindkraftverken bör utformas med hänsynstagande till detta